Februarirevolutionen 1917

1914, i Ryssland. Landet är en stormakt och ett av de största industriländerna i världen, men Ryssland har lånat mycket pengar från utlandet och är skuldsatt. Landet är också ojämnt utvecklat. Den västra delen är mer modern än den östra. I väst ligger de flesta industrierna, och det är den rika delen av landet.

I öst är de flesta fattiga jordbrukare. De flesta ryssar är fattiga och har inte mycket att säga till om hur landet styrs. Rysslands härskare, Tsar Nikolaj II, har nästan all makt. I flera år har det varit oroligt i Ryssland. Bönder och arbetare försökte göra uppror redan 1905.

Det misslyckades, men många pratar fortfarande om att göra uppror mot Tsaren. Människor är fattiga och vill ha demokrati. Få ryssar verkar tycka om tsaren. Det råder upprorsstämning. I juli går Ryssland in i det första världskriget på Frankrikes och Storbritanniens sida, mot Tyskland och Österrike-Ungern.

Tsaren hoppas att en seger i kriget ska ge Ryssland ära, ena folket och dämpa upprorsstämningen. Folket stöder till en början tsarens beslut att gå in i kriget och ser fram emot en rysk seger. Men Ryssland stöter på problem. Armén har ont om vapen. Och ryssarna förlorar slag efter slag.

Nästan all mat som produceras skickas till soldaterna vid fronten. Priserna på maten som finns kvar i städerna är höga. Och 1916 är skörden dålig. I Ryssland svälter människor. Dessutom ockuperar tyskarna den moderna västra delen av Ryssland, där industrierna ligger.

Det gör ekonomin ännu sämre. Folket tycker att allt är tsarens fel. I huvudstaden Petrograd, som tidigare hette Sankt Petersburg, är det oroligt. Stadens bagerier har slut på mjöl, slaktarna har inget kött. Det råder brist på allt.

Arbetarkvinnor fryser i brödköerna, men får gå hungriga därifrån. Det finns inget att köpa. Situationen är hopplös. Tillsammans med sina män kräver de bröd och högre löner. De startar en stor demonstration.

Flera andra arbetare går också med. Tillsammans är de 200 000 personer. Kvinnorna går längst fram och ropar: “Vi vill ha bröd!" "Ned med kriget!" "Vi vill ha fred!” Snart plundrar demonstranterna butiker och torgstånd. Demonstrationen övergår i våld. Det utbryter kravaller som pågår i flera dagar.

Tsaren skickar soldater mot arbetarna. Han vill att soldaterna skjuter demonstranterna, om de inte genast slutar demonstrera. Till en början skjuter soldaterna flera demonstranter. Men soldaterna är också trötta på kriget och svälter de också. Snart skjuter de istället mot polisen och mot sina egna officerare.

Till slut står 80 000 beväpnade soldater på demonstranternas sida. De delar ut vapen till folket. Den ryska revolutionen börjar. Tsaren tappar helt kontrollen över Ryssland. Nu är inte bara arbetare och soldater emot honom.

Många poliser, och även affärsmän som förlorar pengar på kriget, är också emot honom. Efter en vecka av blodig revolution avgår – abdikerar – Nikolaj II. 350 år av tsarvälde är över.