Den blodiga söndagen 1905 - Den första ryska revolutionen

Den ryske kejsaren - Tsaren Nikolaj II – är bekymrad. Ryssland är i krig mot Japan och håller på att förlora. Men inte nog med det. I Ryssland, världens största imperium, ökar missnöjet med hur tsaren styr landet. Utanför Vinterpalatset i Sankt Petersburg, där Nikolaj II bor, närmar sig en stor folkmassa.

De demonstrerar mot kriget och de orättvisor som råder. De vill ha ökade rättigheter. Det senaste året har priset på mat höjts och lönerna sänkts. Demonstrationen är fredlig. Men när de kommer fram till Vinterpalatset blir de beskjutna.

Hur kunde det bli såhär? Vi behöver titta bakåt i historien. I Ryssland äger godsägare jorden. De äger också bönderna som arbetar där. Bönderna får inte bestämma över sina egna liv.

Det kallas att vara livegen. Bönderna är förtryckta. Det sägs att Ryssland är ”folkets fängelse”. Livegenskapen försvinner 1861. Bönderna får istället arrendera jord av godsägarna.

Det är ungefär som att hyra jorden. Men, godsägarna behåller själva de bästa jordarna. Så, bönderna är fortfarande fattiga och kan inte påverka sin egen situation. Samtidigt, flyttar många människor till städer, där industrier börjar utvecklas. Fler och fler människor börjar arbeta i fabriker, så arbetarklassen växer.

Men lönerna är låga och arbetarna behandlas dåligt. Klyftan mellan rika och fattiga är stor. På 1880-talet får den tyske ekonomen Karl Marx’ idéer flera anhängare i Ryssland. Marx säger att arbetarna aldrig får det bättre, om de vinster de skapar med sitt arbete, till största delen hamnar hos fabriksdirektörerna. Arbetarna måste tillsammans ta över fabrikerna och behålla vinsten.

Det är en del av den socialistiska tanken. Många arbetare tycker att Marx har rätt. Men tsaren lyssnar varken på bönder eller arbetare. Arbetarna bildar Rysslands socialdemokratiska arbetareparti. Inom partiet finns en grupp, bolsjevikerna, som vill ta makten med våld.

De är emot privat ägande och vill att arbetare och bönder tillsammans startar en socialistisk revolution. Bolsjevikernas ledare heter Vladimir Lenin. Men att protestera och vilja ta makten från tsaren, är farligt. Tsarens säkerhetspolis griper många. Trots dessa gripanden, och vissa ändringar i lagen, för att göra situationen bättre för arbetare, hjälper ingenting.

Och det är inte bara bolsjeviker som protesterar, många andra har också fått nog! När folkmassan närmar sig Vinterpalatset öppnar tsarens soldater eld. Polis och soldater attackerar folkmassan - som får panik och springer åt olika håll. Skott smattrar och krutrök fyller den klara vinterluften. Polis och soldater mördar och skadar många.

Den här dagen kommer att kallas Den blodiga söndagen. Efter Den blodiga söndagen bildar arbetare, bönder och soldater arbetarråd, sovjeter, som bland annat startar strejker och protester på flera platser i Ryssland. Sovjeterna vill bestämma själva om hur de ska ha det. De vill kunna rösta och se förändringar - De vill ha direktdemokrati. På landsbygden gör bönderna revolt och låter sina djur beta på godsägarnas betesmarker och fäller träd i deras skogar.

Svartahavsflottan vill inte längre lyda tsaren. De gör myteri. Nu hotar revolutionen tsarens makt. Tsaren sätter in fler soldater och slår ner upproret. Han skapar också ett parlament, Duma, för att lugna oroligheterna.

Folket ska få vara med och bestämma. Trots att Duman inte får något riktigt inflytande, lyckas tsaren med sin plan. Revolutionsförsöket stannar upp i december 1905. Tsaren börjar arrestera revolutionärer. 1907 flyr bolsjevikernas ledare, Vladimir Lenin, utomlands…