Effekterna av pandemier i en globaliserad värld

Stella är på besök i Halifax i Kanada. Hon har varit fast där i två veckor för att alla flyg är inställda. Hon har tråkigt, och surfar på nätet. Plötsligt ser hon de där skorna hon så gärna vill ha, och nu köper hon dem. Men… hon får ett meddelande… På grund av utbrottet av covid-19 kommer din beställning att försenas.

Va? Jag beställde ju skorna på nätet för att affären är stängd. Och nu måste jag vänta? Vad är problemet?! Javisst, Stella beställde skorna via internet, men det betyder inte att hon kan undkomma den globala pandemin.

Idag samverkar människor, länder och företag mer än någonsin tidigare. Vi kallar det globalisering. I vår globaliserade värld kan resan för ett par skor börja och sluta i helt skilda länder, med många mellanlandningar. Lädret som används för att göra Stellas skor kommer från en boskapsfarm i Brasilien. Farmen levererar lädret till en skofabrik i Vietnam.

Från Vietnam skickas skorna till en hamn i den kanadensiska provinsen British Columbia, och vidare med lastbil genom fyra provinser till ett distributionscenter i Ontario. När någon gör sin beställning på nätet i Halifax i Nova Scotia, brukar skorna göra sin sista resa fram till en nöjd kund. Ett enda par skor har sammankopplat tre länder och fem städer. Varje dag sker miljontals handelstransaktioner som kopplar ihop länder över hela världen, och gör dem beroende av varandra för material, arbete, transporter och kunder. Men det är inte bara skor och andra varor som korsar gränser i vår globaliserade värld.

Människor reser också internationellt mer än någonsin för att turista, arbeta eller studera. Vi har fått helt nya möjligheter att se världen! Men det innebär också att resenärer som är smittade av någon sjukdom snabbt kan bära den med sig över hela världen. När en sjukdom har kommit till ett land, kan den snabbt spridas bland befolkningen. Många människor kan bli sjuka eller dö.

För att bromsa spridningen av sjukdomen kan regeringar stänga gränserna, så att människor inte kan fortsätta resa, be människor att arbeta hemifrån om det går, och till och med tvinga företag att stänga. Det kallas ibland för en ”nedstängning”. Med arbetare hemma, bromsar produktionen hos industrier och jordbruk – eller stannar helt. Då kan det bli svårt för länder att få de varor de behöver, som mat och medicin, särskilt om de importerar det från andra länder. Och om människor stannar hemma, blir det färre kunder som köper produkter eller använder tjänster som restauranger eller hotell.

En del företag får slut på pengar och överlever inte nedstängningen. De stänger för gott. Många människor förlorar sina jobb. När ett företag stänger ner, påverkas även andra företag längre ner i kedjan. Om den kanadensiska butiken som säljer Stellas skor stänger helt, blir det färre jobb för såväl transportföretagen som fabriken i Vietnam.

Och om fabriken tillverkar färre skor, köper de inte lika mycket läder från farmen i Brasilien. Samma globala band som gjorde de här länderna beroende av varandra för ekonomisk styrka, har gjort dem sårbara för gemensamma ekonomiska problem. Globalisering har fört med sig många fördelar. Det har skänkt länder större välstånd, skapat fler möjligheter för människor att resa och gett kunder ett ständigt växande urval av varor tillgängligt, snabbt och billigt. Men pandemier som covid-19 har fått många människor att fundera på om länder borde bli lite mindre beroende av varandra, mer självförsörjande, så att ekonomiska problem inte sprider sig så okontrollerat och så att viktiga saker som mat och medicin alltid finns tillgängligt.