Slaget vid Waterloo

Den 14 maj 1814. Efter flera år av krig är det fred i Europa. Frankrike och kejsar Napoleon är besegrade. Ett fredsavtal undertecknas av åtta länder: förloraren Frankrike, och segermakterna Österrike, Ryssland, Storbritannien, Preussen, Spanien, Portugal och Sverige. Samma åtta länder, tillsammans med över hundra andra stater, träffas senare samma år i Wien, för att planera hur freden ska bevaras och hur Europa ska se ut i framtiden.

Mötet kommer att kallas Wienkongressen. Napoleon får inte vara kvar i Frankrike – han blir landsförvisad, till en ö i Medelhavet: Elba. För att han inte ska kunna fly, bevakas kusten av den brittiska flottan. Frankrike styrs nu av kung Ludvig XVIII. Napoleon har inga planer på att stanna kvar på Elba.

På kvällen den 26 februari 1815 stiger han i hemlighet ombord på en båt och seglar mot Frankrike. Snart står han på fransk mark igen, redo att ta makten, med tusen man som fortfarande stödjer honom. I Wien pågår fortfarande kongressen. Snart nås deltagarna av ett rykte: Napoleon är i Frankrike, på väg mot Paris! Någonting behöver göras!

Napoleon och hans lilla armé marscherar mot Paris. Många fransmän gillar Napoleon, och under vägen är det fler och fler som ansluter sig. Hans armé växer. Den nya regeringen i Paris skickar trupper för att arrestera Napoleon, men militärerna byter sida! Kung Ludvig XVIII flyr.

Efter tre veckors marsch är Napoleon tillbaka i Paris och utropar sig återigen till kejsare. Europas stormakter tänker inte låta Napoleon styra Frankrike igen. De sänder två stora arméer. Deras befälhavare är hertigen av Wellington från Storbritannien och von Blücher från Preussen. Napoleon och hans armé stöter på Wellingtons armé utanför en liten stad i nuvarande Belgien: Waterloo Den preussiska armén har inte hunnit dit än.

Napoleon gör upp en plan. Om han kan hålla de brittiska och preussiska arméerna åtskilda, kan han vinna slaget. Men det gäller att handla snabbt. Han delar upp sin armé och låter en mindre del söka upp preussarna och uppehålla dem, medan resten anfaller britterna. På förmiddagen den 18 juni går fransmännen till attack mot en stor herrgård där en del av Wellingtons armé befinner sig.

Ett kraftigt regn förvandlar marken till lervälling, och gör det svårt att strida. I flera timmar böljar slaget fram och tillbaka. Kanonskott blandas med ljudet av skjutvapen, hästarnas hovar och de döendes skrik. På eftermiddagen överraskas fransmännen av von Blüchers armé som går till attack! Napoleon förstår att hans trupper och inser att allt är förlorat.

Vid niotiden på kvällen flyr fransmännen. Slaget är över, även om Napoleon inte erkänner sig besegrad förrän den 15 juli. Han hann regera i nästan 100 dagar sedan han kom tillbaka till Paris, men nu får Ludvig XVIII åter makten i Frankrike. Under Wienkongressen, som pågått nästan ända fram till slaget vid Waterloo bestäms det att Europas karta ska ritas om, så att flera länder blir lika stora och starka. Den här maktbalansen är tänkt att hindra länderna från att starta fler krig.

Vad de inte vet är att de nya gränserna kommer leda till nya stora krig om 100 år. Och vad händer med Napoleon? Jo, segermakterna landsförvisar honom på nytt, den här gången till ön Sankta Helena, mitt i Atlanten. Här vaktas han av brittisk militär – ingen vill riskera att han återvänder till Europa igen. Napoleon blir kvar här till sin död 1821, 51 år gammal.

Dödsorsaken är okänd. Vissa tror att han blev förgiftad, andra att han dog av cancer.