Hongkong under brittiskt styre

Det här är Hongkong-ön. På 200-talet före vår tideräkning, kommer den under kinesisk kontroll, och i 2000 år förblir ön mestadels underutvecklad, med bara ett fåtal fiskebyar. 1839 blir det krig mellan Storbritannien och Kina. Kina vill att Storbritannien ska sluta blanda sig i kinesisk politik, och att de ska sluta smuggla in en olaglig drog – opium – i landet. Det här är det första opiumkriget.

En av Storbritanniens första krigshandlingar är att ockupera Hongkong-ön. Dess djupa vik gör ön till den perfekta platsen för en brittisk hamn, långt bort från den kinesiska regeringens vakande öga. Det första opiumkriget slutar med brittisk seger. I augusti 1842 tar britterna över Hongkong-ön permanent från Kina. Opiumkrigen fortsätter och Storbritannien vinner allt mer mark från Kina. År 1860 tar britterna Kowloonhalvön.

1898 utökar britterna Hongkongkolonin ytterligare, genom ett 99-årigt hyresavtal gällande ett område kallat de "Nya territorierna". Ett ..."hyresavtal"? Alltså, kineserna bestämmer att Storbritannien bara får styra de nya territorierna under en begränsad tid. Claude MacDonald, den brittiska representanten, väljer 99 år för att han tycker att det är "så gott som för alltid"! Det kan komma att ställa till det senare.

I början av 1900-talet blir Hongkong snabbt en viktig förbindelse mellan Europa och Asien. Engelska blir det officiella språket. Byggnader byggs i brittisk stil, och kolonin får engelska lagar. Samtidigt blir Hongkongs kinesiska invånare diskriminerade. Det begränsas var de får bo, och vilka jobb de får ha.

1941, under Andra världskriget, ockuperar Japan Hongkong och förklarar krig mot det brittiska imperiet. Japanerna behåller kontrollen i tre år. Under ockupationen dör många människor av brist på mat. Andra tvångsdeporteras till Kina. Hongkongs befolkning minskar med mer än hälften.

1945 kapitulerar Japan, och britterna tar tillbaka Hongkong. Runtom i världen växer trycket på att ge kolonier självständighet. Storbritannien går inte så långt, men de tar bort många av sina diskriminerande lagar. Brittisk och kinesisk kultur smälter samman mer och mer. 1949 anländer tusentals flyktingar till Hongkong från Kina.

De flyr den kommunistiska revolution som pågår där. Många av de här flyktingarna är skickliga hantverkare. Det får fart på Hongkongs efterkrigsekonomi. Hongkong blir känt för tillverkning med hög kvalitet. Det finns mycket att köpa och sälja, och Hongkong utvecklas snart till en global affärsmarknad.

Men hur var det med det där 99-åriga hyresavtalet? Nu är det 1980-tal. Hongkong har en kapitalistisk ekonomi, och ett delvis demokratiskt politiskt system, format efter Storbritanniens. Kina har ett kommunistiskt ekonomiskt och politiskt system, med stark statlig kontroll. Det är helt motsatta sätt att styra ekonomier och länder!

Men slutet på hyresavtalet närmar sig, så ett beslut måste fattas. 1984, efter år av förhandlingar, undertecknar de brittiska och kinesiska regeringarna ett avtal. Alla tre regioner i Hongkong ska återlämnas till Kina när hyresavtalet löper ut 1997 ... under vissa villkor. Kina kommer fortsätta göra saker på sitt sätt, och Hongkong kommer fortsätta på sitt sätt.

Tanken är: "ett land, två system". Båda sidor är överens om att det ska gälla i 50 år efter överlåtelsen, till 2047. Nyheten skakar affärsvärlden, och gör de globala aktiemarknaderna instabila. Många utländska företag planerar att lämna Hongkong. Kan "ett land, två system" verkligen fungera?

Vid midnatt den 11 juli 1997 lämnas Hongkong fredligt över till Kina, efter mer än 150 år av brittisk kontroll.