Stillahavskriget

Den 7 december 1941 bombar Japan utan förvarning den amerikanska militärbasen Pearl Harbor på Hawaii. Kort därefter, förklarar Japan krig mot USA. Några timmar senare anfaller japanskt bombflyg Filippinerna, Singapore, Hongkong, Shanghai, Guam och Wakeöarna. Japanska trupper invaderar Thailand och Brittiska Malaya. Samma dag förklarar Kanada och Australien krig mot Japan.

Dagen efter förklarar även USA, Storbritannien, Nya Zeeland och Nederländerna att de är i krig mot Japan. Kina och Japan har varit i krig sedan 1937, men först nu kommer den officiella krigsförklaringen från Kina. Andra världskriget har nu spritt sig världen över. En av orsakerna till Japans anfall är att de har ett stort behov av råvaror, framför allt olja, för att kunna fortsätta sitt krig mot Kina. Olja finns det gott om i Sydostasien, men den kontrolleras av Storbritannien, Nederländerna och USA.

Och de har stoppat all oljeexport till Japan. Japan räknar med att Storbritannien och Nederländerna, som är mitt i ett brinnande krig i Europa, inte kommer kunna försvara sina oljerika kolonier. Men det finns ett problem – Filippinerna. Filippinerna kontrolleras av USA och ligger strategiskt viktigt till. Om Japan försöker erövra oljekällorna, kommer USA:s krigsflotta förmodligen att försvara dem.

Därför måste flottan slås ut. Japanerna bombar därför Pearl Harbor, där de amerikanska hangarfartygen skulle befinna sig, enligt japansk underrättelsetjänst. Men USA:s tre stora hangarfartyg är inte där, de är ute till havs, och de kommer att ställa till problem för japanerna senare. Japanerna får däremot rätt om de brittiska och nederländska kolonierna. De brittiska kolonierna Burma och Malaya och de holländska kolonierna på öarna i Nederländska Ostindien erövras snabbt.

Stillahavsön Guam, som USA kontrollerar, intas efter en dags strid. Även Thailand invaderas, och landet går snart över till den japanska sidan och förklarar att även de nu är i krig mot USA och Storbritannien. I Filippinerna stöter japanska invasionsstyrkor på hårt motstånd, men de lyckas snart erövra huvudstaden Manila. De brittiska kolonierna Hongkong och Singapore tvingas kapitulera. Churchill beskriver kapitulationen i Singapore som "den största katastrofen och det värsta nederlaget i brittisk historia". Efter sex månaders hårda strider är amerikanerna på Filippinerna besegrade.

60 000 filippiner och 20 000 amerikaner tillfångatas. Få kommer att överleva. Det är ett av USA:s största krigsnederlag någonsin. Befälhavaren för USA:s styrkor i Sydost- och Östasien, general Douglas MacArthur, beordras att lämna Filippinerna. Han tar sig till Australien och säger i ett berömt tal: "Jag kommer att återvända till Filippinerna".

I maj 1942, kort efter att japanerna erövrat Filippinerna, vill de ytterligare stärka sin makt. De tänker erövra den östra delen av ön Nya Guinea, som styrs av Australien. Kontrollerar man Nya Guinea, blir det svårt för USA att få hjälp med förnödenheter och manskap från Australien. De siktar in sig på den strategiskt belägna hamnstaden Port Moresby. På väg till Port Moresby, i Korallhavet, möter japanska hangarfartyg för första gången amerikanska hangarfartyg.

Men slaget blir det första till havs där de inblandade fartygen inte slåss mot varandra. Istället sker all stridskontakt med stridsflygplan. USA förlorar flest fartyg, men vinner slaget. Det är första gången sedan bombningen av Pearl Harbor som de allierade lyckas stoppa en japansk offensiv. Slaget vid Korallhavet blir en viktig vändpunkt i kriget om Asien och Stilla havet.