Hem
Uppgifter
Bokmärken
Den kubanska revolutionen
Uppgradera för mer innehåll
Sant eller falskt? 26 juli-rörelsen var en överraskande attack på Kuba.
Det är 1950-tal, på Kuba. Diktatorn Fulgencio Batista sitter vid makten. USA har länge haft stort inflytande över landet. Trots att Kuba blev självständigt 1902, har USA fortfarande makt att påverka politiska beslut och kontroll över landets ekonomi. En stor andel av Kubas industrier ägs av USA, däribland över 90 procent av landets telefoni- och eltjänster.
USA kontrollerar också Kubas viktigaste exportvara: socker. Batista skyddar USA:s intressen på Kuba, och därför stöds han av USA. De flesta kubanerna ogillar Batista. Han gynnar landets rikaste, medan de fattiga blir ännu fattigare. Under hans styre blir alla som misstänks för kommunistisk verksamhet misshandlade, torterade eller dödade.
Vissa kräver revolution. Bland dem en ung advokat, Fidel Castro. Castro vill befria Kuba från dess förtryckande ledare, och från USA:s kontroll. Han är beredd att göra det genom väpnad revolt! Castro samlar en grupp rebeller.
Den 26 juli 1953 attackerar de en militärgarnison på södra Kuba. Attacken blir en katastrof; Batistas armé dödar de flesta av rebellerna. De överlevande, med Castro bland dem, tas tillfånga och döms till långa fängelsestraff. Men bara två år senare släpps de – Batista vill visa världen att Kuba är politiskt stabilt, och att interna bråkmakare inte utgör något hot. När Castro friges flyr han till Mexiko för att omgruppera och smida nya planer inför revolutionen.
I Mexiko träffar Castro andra exilkubaner, och dessutom en antiamerikansk kommunistisk aktivist från Argentina: Che Guevara. Guevara och kubanerna ansluter sig till Castros uppror, som nu har tagit namnet 26 juli-rörelsen, efter datumet för den första attacken. I november 1956 beger sig rebellerna till Kuba, redo att starta ett revolutionärt krig. Batista får reda på att rebellerna är på väg, och förbereder sina trupper. När rebellerna anländer blir de bombade av helikoptrar och flygplan.
De flesta blir tillfångatagna eller dödade. Castro, Guevara och några andra överlever. De flyr till Sierra Maestra-bergen. Från sin bas i bergen samlar rebellerna nya anhängare, och utför attacker mot militära mål. Andra revolutionära grupper attackerar statliga inrättningar över hela Kuba.
En grupp som kallar sig det revolutionära direktoratet, stormar presidentpalatset i ett försök att mörda Batista. De misslyckas, men vågen av regeringsfientlig aktivitet visar Batista att han är på väg att tappa kontrollen. 1958 skickar han trupper upp i bergen i ett sista försök att göra sig av med Castro och hans styrkor. Men de förhärdade rebellerna slår tillbaka trupperna. Vissa soldater byter sida och ansluter sig till Castro.
Det blir tydligt att Batistas armé är underutrustad och i numerärt underläge. När han inser att han inte kan vinna, ger Batista upp sitt ledarskap och flyr landet. I januari 1959 tar sig rebellerna in i Havanna och tar kontroll över Kuba. Castro bildar en ny, kommunistisk regering. För att göra sig av med alla kvarlevor av Batistas regim börjar han arrestera och döda Batistas anhängare.
Många flyr från Kuba till USA. Castro inleder också arbetet med att frigöra landet från USA:s inflytande. Han sätter alla USA-ägda företag under regeringens kontroll. På så sätt hoppas Castro att mer pengar ska stanna hos landets vanliga medborgare, och inte gå till amerikaner och den korrupta överklassen. Den amerikanska regeringen vägrar acceptera förekomsten av en kommunistisk regering på Kuba.
De förbjuder amerikanska företag att bedriva handel med Kuba – de inför ett embargo. Var ska nu Kuba sälja allt sitt socker? En ny köpare dyker snart upp: Sovjetunionen. Under de kommande tre årtiondena bildar Kuba en allt starkare allians med sovjeterna – USA:s stora fiende i det pågående kalla kriget.