Hem
Uppgifter
Bokmärken
Kalla kriget i Latinamerika
Uppgradera för mer innehåll
Sant eller falskt? USA använde en inneslutningspolitik för att begränsa spridningen av kommunismen efter andra världskriget.
Mellan mitten av 1940-talet och slutet av 1980-talet är USA och Sovjetunionen låsta i en politisk konflikt – det kalla kriget. Men konflikten är inte bara begränsad till de båda huvudaktörerna. Andra länder dras också in när Sovjetunionen försöker utöka sitt kommunistiska inflytande, och USA försöker hålla det tillbaka. Under 1950-talet blir USA särskilt angeläget om att hålla kommunismen borta från Latinamerika. Där försöker USA göra sig av med ledare som förespråkar kommunism, och stödja ledare som de själva godkänner.
De ledare som får stöd börjar känna sig oåtkomliga, som att de står över sina egna länders lagar. Många blir rika genom att stjäla mark från sitt eget folk, och missbruka utländskt bistånd, medan vanliga medborgare lider av fattigdom. Det leder i sin tur till oroligheter, och i vissa fall till revolution. Ett land där en sådan händelsekedja utspelar sig är Guatemala. På 1950-talet hjälper USA en grupp militärrebeller att störta Guatemalas kommunistiska president, Jacobo Árbenz.
De nya ledarna missbrukar sin makt, vilket orsakar ett förödande 36 år långt inbördeskrig. I Nicaragua hjälper USA Anastasio Somoza García att besegra en vänsterinriktad rebell, Augusto Sandino. 1950 blir Somoza Nicaraguas formella ledare. Genom mutor och korruption växer Somozas egen rikedom på folkets bekostnad. Som svar organiserar sig vänsterrebeller och startar krig mot Somoza-regimen.
Rebellerna kallar sig sandinister efter Augusto Sandino. Efter år av våldsamheter tar sandinisterna över regeringsmakten 1979. De behåller den till slutet av kalla kriget, när USA-stödda rebeller tar makten. På andra sidan Karibiska havet, på Kuba, leder Fidel Castro en grupp revolutionärer som på 50-talet försöker störta den USA-stödda militärdiktatorn Fulgencio Batista. Castro lovar det kubanska folket frihet.
Revolutionen lyckas, och Castro tar makten. Men hans löften om frihet blir mer komplicerade när han allierar sig med det kommunistiska Sovjetunionen. USA är fast beslutet att inte tillåta en kommunistisk regim så nära sitt eget territorium. De stöder ett misslyckat försök att störta Castro i ett område på Kuba som kallas Grisbukten. Spänningarna ökar ytterligare när sovjetiska missiler upptäcks på Kuba, och USA inleder en blockad av ön.
Spänningarna mellan Kuba och USA avtar mot slutet av kalla kriget, men blir aldrig helt lösta. I Chile handlar USA:s påverkan mindre om våld, och mer om pengar. I slutet av 50-talet skickar USA:s regering i hemlighet miljontals dollar i stöd till presidentkampanjen för den konservative Jorge Alessandri. När han väl är vald driver han en handelspolitik som gynnar USA, men som ruinerar chilenska företag. Många ser honom som en marionett styrd av den amerikanska regeringen.
Chilenarna börjar förakta honom. Så när en vänsterpolitiker, Salvador Allende, kandiderar till presidentposten under 60-talet, får han ett brett stöd. Men USA lägger miljontals dollar på propaganda, och lyckas förhindra honom från att vinna. Några år senare återvänder Allende och vinner presidentvalet, men USA är beredda med en plan för att störta honom. De stöder en militärkupp, ledd av befälhavaren för den chilenska militären, Augusto Pinochet.
Pinochet tar makten 1973, och styr Chile fram till 1990. Under hans diktatur blir tiotusentals chilenare fängslade, bortförda eller avrättade. USA:s försök till politisk påverkan har olika stor framgång i olika latinamerikanska länder. Men i samtliga fall leder USA:s inblandning till politiska, ekonomiska och sociala omvälvningar som varar långt efter det kalla krigets slut.