Värmekällor i labbet
Varför behöver man värma upp saker i kemilabbet?
Ursäkta mig! Vad gör du? Värmer vatten! Precis som du bad mig om. Duh!
Inte med ett stearinljus! Det tar ju en evighet! I många experiment hettar man upp olika ämnen så att dom reagerar med varandra. Okej, jag ska visa dig de olika sätten att värma en vätska! Ett stearinljus är kanske inte den bästa värmekällan!
Det ger inte särskilt mycket värme. Ett annat problem är att lågan från ljuset lämnar en svart hinna av sot. Då är det bättre att använda en spritbrännare. Lågan från en spritbrännare är lite varmare än från ett stearinljus. Men den sotar nästan inte alls!
Men om bränslet tar slut gäller det att fylla på med rätt sorts bränsle igen. Be din lärare om råd ifall du är osäker! OCH! Vänta tills brännaren har kallnat innan du fyller på, så att det inte slår upp … ... just det!
En stor låga! Här har vi labbets bästa värmekälla! Den drivs med en brännbar gas som leds in via slangen på sidan. Den utvecklades på 1800-talet åt den tyske kemisten Robert Bunsen, och har därför fått namnet bunsenbrännare. Bunsenbrännarens låga kan bli riktigt het, faktiskt över tusen grader celsius.
Det som gör bunsenbrännaren så praktisk är att du kan reglera både mängden gas ... och mängden luft. Mindre luft gör att lågan blir mindre varm … … och mer luft ger en hetare låga. Mindre gas ger en mindre låga … ... och ju mer gas desto större låga.
Men vänta! Varför inte använda en elektrisk kokplatta? Jodå, det gör man också ofta i våra labb. Men om du vill värma en liten bägare på en stor kokplatta så försvinner en massa värme rakt upp i luften. Dessutom går det snabbare att reglera temperaturen i en bunsenbrännare.
Så vilken typ av värmekälla väljer du? Det beror helt på vad för typ av experiment du vill utföra! Om du är osäker kan du alltid fråga ... … Oj oj, akta dig! Jo, som sagt, fråga alltid läraren om du är osäker. Eller se till att någon annan som kan utrustningen finns i närheten...