
Elektronskal

Uppgradera för mer innehåll
Vad kallas grupperingen av elektroner på olika avstånd från atomkärnan?
Hur ser egentligen en atom ut? Som en boll? Eller så här, med elektroner i cirklar runt en kärna? Kanske så här. Med en kärna i mitten och elektronerna runt den likt en svärm av flugor?
Ja, den bilden ligger nära verkligheten. Elektronerna kan finnas både nära kärnan - och mycket långt i från. De far runt med en ryslig fart - nästan med ljusets hastighet. Men om du försöker fånga en elektron - upptäcker du något märkligt. Det är omöjligt att veta exakt var elektronen finns.
Och elektronerna är så små att du aldrig kan se dem. Inte ens med det allra bästa mikroskopet. Däremot går det att räkna ut i vilket område elektronerna oftast befinner sig. Då ser vi att de i verkligheten delar upp sig på olika avstånd från kärnan. Därför brukar vi rita atomen så här.
Som en kärna - med elektronerna i olika skal. Nästan som planeter runt en stjärna. Det här är ingen exakt bild av verkligheten. Det är en modell - som gör det enklare att förstå hur atomen fungerar. Just den här atomen är argon, ett grundämne med arton elektroner.
Argon har två elektroner i inre skalet. Fler får inte plats där. Sedan har atomen åtta elektroner i nästa skal. Det är precis så många som ryms där .Och så finns det ytterligare åtta elektroner - i det yttersta skalet. Elektronerna i det yttersta skalet kallas för valenselektroner.
Det är dom som bestämmer vilka kemiska föreningar som atomen kan bilda. Argon är en ädelgas. Den vill inte förena sig med andra grundämnen. Det beror just på att den har åtta elektroner i sitt yttersta elektronskal. Därför är den nöjd...
och stabil. Ju större atomerna är - desto fler elektronskal har dom. Riktigt stora atomer har upp till sju skal. För att alla elektroner då ska få plats stoppar atomen in fler än åtta i några av skalen. Men aldrig fler än åtta elektroner i det yttersta skalet.
De minsta atomerna - som väte och helium - har bara ett elektronskal. Egentligen vill alla atomer - utom de allra minsta - ha åtta elektroner i yttersta skalet. Det här kallas oktettregeln - atomer strävar efter att ha just åtta valenselektroner. Oktett, är inte det en grupp med åtta musiker? Visst, och ordet kommer av latinska "octo", som betyder just - åtta.