Kemiska reaktioner
Så skriver du kemi
Vad innebär det om det finns ett plustecken på den vänstra sidan i en kemisk reaktion?
Mjöl, socker, bakpulver, matolja och ägg - det är vad som behövs för att baka en läcker kaka. Och så värme förstås. I receptet står hur mycket du ska ta av varje ingrediens. In the recipe, På samma sätt kan du skriva ett recept för en kemisk reaktion. Ta fyra väteatomer - dom sitter ihop två och två.
Lägg till två syreatomer, som också sitter ihop två och två, - tillsätt värme och vips! har du vatten. Ämnena som reagerar kallar vi reaktanter. Och resultatet kallar vi produkter. Men om vi inte vill visa reaktionen med bilder - hur gör vi då? Jo, det finns ett särskilt språk för kemiska reaktioner.
Vi använder oss av grundämnets beteckning, som du kanske känner igen från det periodiska systemet. Till exempel står H för väte O är syre C-L betyder klor Och B-A är barium Här är två väteatomer. Det skriver man som “2 H”. Men väteatomer förekommer inte ensamma, utan sitter ihop med varandra. Det gör att vi skriver vi dem så här, med en nedsänkt siffra: H-två.
Nu vill vi ange hur mycket av varje ämne som deltar i reaktionen. Först kommer två stycken vätgasmolekyler. Sedan lägger vi till ett plus -- som visar att andra ämnen också deltar i reaktionen. Vi tar en syrgasmolekyl. Men behöver inte skriva ut siffran ett.
Sedan visar vi åt vilket håll reaktionen går, med en reaktionspil Resultatet -- vatten -- skriver vi som H-2-O Och så anger vi hur många vattenmolekyler som bildades. Alltså - två. Nu gör vi det lite mer avancerat. Vi låter barium - B-A - reagera med vatten -- H-2-O. Då bildas vätgas och bariumhydroxid.
För varje bariumatom måste vi använda dubbelt så många vattenmolekyler. Varför det? Jo, för att bilda en vätgasmolekyl behövs två väteatomer. Och i bariumhydroxiden är det två hydroxidjoner. Den här parentesen är viktig.
Om vi skrev det utan parente s så skulle man kunna tro att det var ett syre - O och två väten - H. Parentesen visar att det finns två, både av syret och av vätet. Ibland vill vi också berätta om ämnena är fasta, eller flytande, eller gaser - eller lösta i vatten. Barium är en metall - och fast. Det markerar vi med ett litet 's' - som står för det engelska ordet "solid".
Vatten är ett flytande ämne - en vätska. Vi visar detta med ett litet 'l' - som står för engelska "liquid". En av de produkter vi får - vätgas - markeras med ett litet 'g'. Alltså G för gas. Bariumhydroxiden är löst i vatten.
Det markerar vi med 'aq'. Som står för engelska "aqueous" Det är inte bara i kemiska reaktioner som produkten kan få ett helt annat tillstånd än reaktanterna. Till exempel när du bakar en kaka. Ägg och olja är flytande, medan mjöl, bakpulver och socker från början är i fast form. Resultatet -- den smarriga kakan -- är - förhoppningsvis - också i fast form. Och det som fått smeten att jäsa - koldioxid - är en gas som bildas av bakpulvret.