Perioder och grupper i periodiska systemet

Det finns 118 olika sorters atomer som vi känner till - olika grundämnen. Vi brukar ställa upp dem på ett särskilt sätt i en tabell: det periodiska systemet. Det finns en tanke med hur ämnena är placerade. Kolla här: Längst upp till vänster hittar vi grundämnet väte. En väteatom har bara en enda elektron.

Nästa ämne, helium, har två elektroner. För att få plats med en tredje elektron, i ämnet litium, behöver vi ett andra elektronskal. Det visar vi genom att börja på en ny rad i periodiska systemet. Litium är det första grundämnet på den andra raden. För varje steg vi flyttar oss åt höger, får atomerna en elektron till. Ända tills vi kommer hit bort.

När det är åtta elektroner i det yttersta skalet, får det inte plats fler. Om vi vill lägga till ytterligare en elektron... …måste vi börja på ett nytt elektronskal igen, det tredje skalet. Och det betyder att vi börjar på en ny rad igen, den tredje raden. Det finns ett mönster här: När vi går åt höger, ökar antalet elektroner... …tills det är åtta elektroner i det yttersta skalet. Det är då vi börjar på ett nytt elektronskal, på en ny rad.

Det gör att alla ämnen med ett “fullt yttre skal” kommer hamna under varandra, i samma kolumn. Ämnen som har ett fullt yttre skal vill inte reagera med andra ämnen. De är ädelgaser. Alla de här, förutom helium, ar åtta elektroner i det yttersta skalet - åtta valenselektroner. Och alla ämnen som står först på sin rad, längst till vänster, har bara en valenselektron. Alla de ämnena, utom väte som står överst, är mjuka och lätta metaller - alkalimetaller.

Alkalimetaller har lätt att reagera med andra ämnen. Det är samma sak i de här kolumnerna: ämnena i varje kolumn har lika många valenselektroner, och därför liknande egenskaper. Därför kallas kolumnerna för grupper. På varje rad ökar antalet valenselektroner, tills vi kommer upp i åtta stycken. Sen börjar det om igen, med en valenselektron.

Det gör att egenskaperna upprepas på varje rad: de återkommer periodiskt. Därför kallas raderna i periodiska systemet för perioder. Atomerna i den första perioden har ett elektronskal. Alla atomer i den andra perioden har två skal, och så vidare. Den atom vi känner till som har flest elektroner, 118 stycken, står sist i den sjunde raden.

Vad innebär det? Jo, att den har sju elektronskal, eftersom den står i den sjunde perioden. Och att det yttersta skalet har åtta elektroner, eftersom ämnet står i gruppen som är längst till höger. Alltså: Kolumnerna i det periodiska systemet kallas grupper. Ämnen i samma grupp har ofta egenskaper som liknar varandra. Raderna kallas perioder, eftersom egenskaperna upprepas periodiskt.

Perioderna visar också hur många elektronskal atomerna har, från ett skal högst upp, till sju skal längst ner.