Kolväten

Kol är ett grundämne som kan bilda miljontals olika föreningar. Några av de enklaste kolföreningarna består bara av kol och väte - kolväten. De kan ha olika längd… De kan vara raka eller förgrenade… Eller sitta ihop i ringar. De ger mycket energi när de brinner, så bensin, diesel och flygbränsle består av blandningar av olika kolväten. Gasen i gasolbrännare är kolväten.

Och de flesta typerna av oljor. Grunden i alla kolföreningar är att kolatomen vill bilda fyra bindningar. Det betyder att det enklaste kolvätet är en kolatom, omgiven av fyra väteatomer. Det ämnet heter metan. Det näst enklaste kolvätet har två kolatomer.

De kan sitta ihop med en enkelbindning... En dubbelbindning... Eller en trippelbindning. För enkelhetens skull håller vi oss till enkelbindningar i den här filmen. När kolatomen har använt en av sina fyra bindningar så har den tre kvar.

Alltså finns det plats för totalt sex väteatomer i det här kolvätet - etan. Vi kan fortsätta bygga på kolatomer och göra kedjan längre och längre. För att kunna namnge ett kolväte börjar du med att räkna kolatomerna. Det finns en lista som visar vilket namn som hör ihop med vilken längd på kolkedjan. De första två i listan har vi redan sett - metan och etan. Ämnena med tre och fyra kolatomer heter propan och butan.

Efter det används de Grekiska räkneorden - några av dem kanske du känner igen från andra sammanhang: Pentan - penta betyder fem, Hexan Heptan Oktan Nonan Dekan Som du märker slutar de här föreningarnas namn på “-an”. Ett samlingsnamn för de här kolvätena är alkaner. Antalet väteatomer då? Inga problem, du behöver bara se till att varje kolatom har totalt fyra bindningar. Kolatomerna i mitten har redan använt två av sina bindningar för att bilda kolkedjan.

Det betyder att de har plats för två väteatomer var. Kolatomerna på ändarna har bara använt en bindning. De har plats för tre väteatomer. Vi tar listan med de tio första alkanerna en gång till, den här gången med de kemiska formlerna också: De första fyra är metan, etan, propan och butan. Efter det räknar vi på grekiska: Pentan, hexan, heptan, oktan, nonan och dekan.

Gasolbrännare innehåller ofta en blandning av propan och butan, medan cigarettändare brukar ha ren butan. Metan frigörs när växter förmultnar i kärr och i vattenpölar. Och i magen på en ko. Det är längden på kolkedjan som bestämmer ämnenas egenskaper, som smältpunkt och kokpunkt. De fyra kortaste - metan, etan, propan och butan - är gaser vid rumstemperatur och normalt lufttryck.

Kolväten med mellan fem och femton kolatomer är vätskor vid rumstemperatur... Och längre kedjor än så är fasta ämnen, som den här oktadekanmolekylen med 18 kolatomer. Det som gör kolvätena extra viktiga att känna till, är att deras namn används för att ge namn åt många andra organiska föreningar. Även om några av väteatomerna är utbytta mot andra atomer eller grupper av atomer, kommer de här molekylerna alltid heta något med pentan”, eftersom de har en kedja av fem kolatomer. Därför är det bra att kunna ordningen utantill: metan, etan, propan, butan, pentan, hexan, heptan, oktan, nonan, dekan.