Kolhydrater i maten

Uh, jag är helt slut. Måste ha ny energi. Snabbt. Socker eller nåt. Ta lite grönsaker i stället!

Du ser väl hur energiska mina kaniner är. Jag måste ha snabb energi. Inget segt gräs. Och jag vill ha proteiner till mina muskler. Hmm, jag kanske kan ta ett av dina pälsdjur.

Hallå där! Måste ni jämt bråka? Det där med kolhydrater och energi är ju inte så komplicerat. Vi behöver energi för att: hålla värmen röra musklerna hålla igång hjärnan Precis som en bil måste vi också tanka energi. Förstås inte bensin, utan - mat.

Vi får energi - av fett... av proteiner... och av kolhydrater. Mest energi hämtar de flesta av oss från just kolhydrater. Det finns många sorters kolhydrater.

Och alla är föreningar av tre grundämnen: kol, väte och syre. Här har vi en liten kolhydrat - med sex kolatomer. Det är ett slags socker. Och just den här, är en enkel sockerart som kallas glukos. Oftast bildar glukos en ring, så här.

Men den kan också vara rak - som här. Glukos finns i alla växter. Extra mycket finns i söta frukter - som kiwi och banan. Och så finns det glukos i oss människor. Glukosmolekylerna är de små energipaketen som håller igång hjärna och muskler.

Men måste vi äta massor av glukos för att få energi? Nej, det fantastiska är att vi kan tillverka eget glukos av helt andra kolhydrater. Det finns många olika sorters kolhydrater. Vi kan dela upp dem i tre grupper efter hur långa molekylerna är. De kortaste kallar vi socker, som det finns mycket av i frukt.

Sedan har vi lite längre molekyler som vi kallar för stärkelse. Det finns mycket stärkelse i vete, i potatis och i omogna bananer. En annan typ av kolhydrat med långa kedjor är cellulosa. Cellulosa finns i alla växter. Och fungerar som en sorts byggsten för växten.

Det finns också massor av cellulosa i nötskal och bananskal. Och i gräs. Men det finns ett problem. De små cellerna i din kropp kan inte ta emot så här stora kolhydrater. I stället vill cellerna ha den allra kortaste kolhydraten - glukos.

Därför måste vi först klippa sönder de långa kolhydraterna till kortare. Det börjar redan i munnen. Medan du tuggar klipper ett enzym i saliven sönder de långa kolhydrat-molekylerna. I magsäcken är det för sur miljö för att enzymet ska fungera bra, men... ...sönderdelningen av kolhydrat-molekylerna fortsätter i tunntarmen. Målet är att klippa upp alla kolhydrater till glukos - som skickas ut i blodet.

Korta kolhydrater - som vanligt socker - går snabbt att klippa. Långa kolhydrater - som stärkelse - tar lite längre tid. Men i cellulosans långa molekyler är bindningarna mycket starka. Så starka att vi har svårt att bryta upp dem. Men kor, kaniner - och många andra djur - kan bryta ner cellulosan i sina magar. Ändå är cellulosa nyttigt även för oss människor.

Cellulosa i mat kallar vi också för kostfiber - eller bara fibrer. Fibrerna ser till att våra tarmar jobbar effektivt. Och de bidrar till att vi blir mätta. Men de ger oss nästan ingen energi. Så, om Jenny behöver energi snabbt kan hon äta något sött.

Något som snabbt kan bli glukos - som ger kraft åt muskler och hjärna. Till exempel en banan eller - ett äpple. Men gräset får kaninerna ha i fred.