Talserier

- [skrattar] Den var bra. - Okej, här kommer en till: Säg nästa tal i serien: två, fyra, sex… - Åtta! - Rätt. Det föreställer en gräshoppa på ett schackbräde, som bara hoppar på de svarta rutorna. - Okej, jag har en: ett, noll, två, ett, tre, två. - Eeeh. Minskar med en, ökar med två… minus ett… plus två… Varannan plus två och varannan minus ett? Nästa tal är fyra! - Rätt! Det föreställer en myra som klättrar upp för ett halt stolsben.

För varje två centimeter hon klättrar upp, så hasar hon ner en centimeter. - Bra! Min tur. ett, fyra, nio, sexton. - Det är, plus tre, plus fem, plus sju. Ökningen ökar med två varje gång. Då är nästa plus nio. Tjugofem! - 25 är rätt.

Men jag tänkte så här: Det är nummerordningen i kvadrat. - Nummerordningen? - Ja, alltså: Första talet har nummerordningen ett, andra har två, tredje har tre och så vidare. Ta sen nummerordnigen i kvadrat, gånger sig själv alltså. Det är min talserie. en rad med kvadrater, där längden på kvadratens sida - Just det, det blir ju ökar med ett, för varje ny kvadrat i serien. - Då har jag en ny! Noll, ett, ett, två, tre, fem. - Talen ökar mer och mer.

Men inte med lika mycket för varje steg. Nej, jag vet inte. - Varje tal är summan av de två talen som kommer före. Noll plus ett är ett, ett plus två är tre, två plus tre är fem. - Okej. Åtta! Nästa tal är åtta. Men vad föreställer det? - Ett snäckskal.

Radien på snäckskalet ökar med så mycket för varje kvarts varv. Fast det är lite fusk, för den här har jag inte hittat på själv. Det är Fibonaccis talföljd. Den är 800 år gammal. - Okej, så här gör man med nummerordningen då: Värdet av talet på positionen N är summan av talen på N minus ett och på N minus två. - Just det. Och här kommer en till: ett, två, tre, fyra, fem. - Det är för lätt.

Sex, sju, åtta, nio, tio, elva, tolv, tretton