Statistik: Frekvens och diagram

Lina har rest omkring i Sverige hela sommaren, och sett alla möjliga platser; småstäder, storstäder och landsbygd. Hon funderar på, hur många städer det finns i Sverige, var bor det flest folk och vilken storlek på stad är vanligast? Lina vill veta. Så hon skaffar en lista över alla Sveriges 290 kommuner, och hur många som bor där.Skall man vara petig så är det en lista över kommuner, och inte över tätorter. Men det får duga som uppskattning.

Det första Lina vill veta, är vilken som är den vanligaste kommunstorleken, mätt i antal invånare. Det visar sig att inte finns någon kommun som har exact samma antal invånare som någon annan. Så alla befolkningsstorlekar är lika vanliga, eller ovanliga. Så Lina delar upp befolkningsstorlekarna i intervall, med steg om 10 000 invånare. Sen räknar hon hur många kommuner som finns i varje intervall.

Det finns 79 kommuner med färre än 10 000 invånare. 91 kommuner med mellan 10 och 20 tusen invånare, och så vidare. Antalet kommuner i varje intervall kallas för frekvensen. Och den här tabellen, är en frekvenstabell. Den kommunstorlek som har högst frekvens, alltså högst värde i den andra kolumnen, är också den vanligaste storleken.

För att göra det här mer överskådligt, ritar Lina ett stapeldiagram. På Y-axeln står antal kommuner. Utmed X-axeln står de olika intervallen. Varje stapel markerar hur många kommuner som finns med det invånarantalet. Det syns tydligt att det finns väldigt många små kommuner i Sverige, och några få stora.

Lina testar att rita ett cirkeldiagram också. Hela cirkeln motsvarar alla 290 kommuner. Storleken på varje sektor visar hur många kommuner det finns inom det storleksintervallet.Cirkeldiagram är bra för att illustrera andelar. Hela cirkeln är 100 %. Då är det lätt att se, att lite mer än en fjärdedel av alla Sveriges kommuner, har färre än 10 000 invånare.

För att det inte skall bli för plottrigt har Lina gjort färre, men större intervall för det här diagrammet jämfört med det förra. Här hamnar de tre största städerna alla i samma kategori. När man har stora mängder data, kan det vara svårt att få överblick, tolka, och dra slutsatser. Då är det bra att kunna sammanställa i tabeller och diagram, för att lyfta fram samband och visa mönster. Det finns många olika sätt att göra det på.

Det här är två: Stapeldiagram och cirkeldiagram.