
Läsa och förstå tabeller

Uppgradera för mer innehåll
Du känner nog igen multiplikationstabellen. I varje vit ruta står resultatet av en uträkning. Vad är 2 gånger 7? Vi letar rätt på 2 i raden längst upp. Sedan följer vi kolumnen neråt tills vi kommer till den rad som är 7.
Och där hittar vi svaret. 2 gånger 7 är 14. Så fungerar en tabell. Varje ruta, alltså varje position i tabellen, får sin förklaring av det som står i raden högst upp, och i kolumnen längst till vänster. Nu ska vi titta på en annan sorts tabell.
Här är en enda röra med siffror och tal. Kan vi få ordning på det? Rubriken är “Folkmängd efter stad och år.” Talen i tabellen anger alltså folkmängden i några påhittade städer under några utvalda årtal. Kolumnen längs till vänster beskriver vilka städer det rör sig om. Raden högst upp anger vilka år det handlar om: 2014 till 2018.
Nu ska vi besvara några frågor genom att titta i tabellen. Första frågan: Hur många människor bodde i staden Mikaelsberg år 2017? Nu ska vi göra som med gångertabellen. Hitta rätt rad och rätt kolumn. Mikaelsberg står … här!
Bra, vi söker alltså ett tal som ligger på “Mikaelsbergsraden”. Nu ska vi hitta rätt år, 2017. Där! Varje tal i den kolumnen anger en folkmängd år 2017. Och raden Mikaelsberg korsar kolumnen 2017 … där!
Svaret på frågan är att det bodde 150 134 människor i Mikaelsberg år 2017. Det här är grunden när man läser av tabeller. Hitta rätt rad och rätt kolumn, och se var de möts. Nu kommer en annan, kanske lite krångligare fråga: Hur många fler invånare hade Västerstad år 2018 jämfört med 2017? Hmm, då måste vi veta hur många som bodde i Västerstad åren 2018 och 2017.
Pausa filmen, och se om du kan hitta det. Skriv upp värdena. Sedan startar du filmen igen. Raden Västerstad har vi här. Vi letar rätt på kolumnerna 2018 och 2017.
Och vi markerar dem också. Och vi ser att 2018 hade Västerstad 141 676 invånare. 2017 hade Västerstad 140 927 invånare. Vad var det nu för fråga vi skulle besvara? Jo, hur många fler som bodde i Västerstad 2018 än året innan.
Då tar vi 141 676 minus 140 927. Rätt svar är 749. 2018 bodde det 749 fler invånare i Västerstad än 2017. Talet 749 står inte någonstans i tabellen, eller hur? Men vi kunde använda de tal som står i tabellen för att räkna ut svaret på frågan.
Så är det ofta med tabeller. De kan berätta mycket mer än vad som står skrivet i svart på vitt. Kan du se om någon stad minskade sin folkmängd mellan 2014 och 2018? Pausa filmen och se efter. Vilken rad vi än tittar på blir talen större ju längre åt höger vi läser.
Vi väljer bara en rad nu, men det är samma för alla rader. Alltså ökade alla städer sin befolkning under de här åren. Och svaret på frågan är: Nej, ingen av städerna minskade sin befolkning under åren 2014 till 2018. Den informationen står inte heller skriven någonstans i tabellen. Det är en slutsats vi kan dra när vi studerar alla värden som finns uppskrivna.
Alltså, grunden för att förstå en tabell är att hitta rätt rad och rätt kolumn och se var de korsar varandra. Och om man förstår hur man läser en tabell, kan man dra många olika slutsatser, utöver det som redan står skrivet i tabellen.