Stapel- och kolumndiagram

Leon hoppar fyra meter – ett bra hopp. Nu vill han jämföra hur långt han hoppar, med några djur som han vet är bra på att hoppa. Här är kolumner, för djur och hopplängd, som skapar en tabell. Man kan också visa informationen så här: ett diagram som består av olika rektanglar, staplar – ett stapeldiagram. Staplarna kan antingen ligga ner, horisontellt... ...eller stå upp, vertikalt, som kolumner och då kallas stapeldiagrammet ibland för ett kolumndiagram.

Nu ska vi göra ett stapeldiagram över hur långt djuren och Leon hoppar. Staplarna ska representera längden på hoppet, då passar det att de ligger ner. Diagrammet ska ha två axlar. Rita en rak, horisontell linje. Den axeln ska visa hur långt djuren och Leon hoppar.

Vid slutet av axeln, skriv enheten du använder: meter. För att det ska bli tydligare hur långa hoppen är gör vi markeringar på axeln. Vilka värden ska vi ha? Hm... Vem hoppar längst?

Kängurun, den hoppar 13 meter. Då skriver vi det, längst till höger på axeln och gör ett vinkelrätt streck som markering. Dela in axeln med fler små streck. En meter, två meter, tre meter och så vidare. Tretton små streck med samma avstånd mellan.

Rita den andra axeln, en rak vertikal linje, där den första axeln är noll. Skriv de olika djuren och Leon till vänster om axeln, nerifrån och upp med samma avstånd: groda, loppa, känguru, Leon Nu, rita staplarna. Först grodan. 2,2 meter... Den stapeln går precis ovanför tvåmeters-markeringen.

Sen loppan. 0,5 meter. Stapeln går halvvägs till första markeringen. Kängurun kan hoppa 13 meter. Vi ritar stapeln ända till slutet på den horisontella axeln. ...och Leon hoppar fyra meter.

Nu har vi gjort om siffrorna till en bild på de olika hopplängderna, och visar dem i ett horisontellt stapeldiagram. Den här informationen visar medeltemperaturen för två städer: Toronto i Kanada, och Montevideo i Uruguay. Vi vill jämföra medeltemperaturen mellan olika månader, och mellan städerna. Och det är ju lite svårt när man bara ser siffror, så låt oss göra om den här informationen till ett diagram. Termometern är vertikal, vi läser av temperaturen på höjden.

Därför väljer vi ett stapeldiagram med stående staplar. Den horisontella axeln använder vi för tiden. Skriv månad vid slutet av axeln. Gör 12 markeringar, en för varje månad. Januari, februari och så vidare.

Ange enhet vi mäter temperaturen i, grader Celsius, på den vertikala axeln. Den högsta medeltemperaturen av alla månader är 27 grader. Så 30 grader får vara vårt högsta värde. För att få plats med 0 till 30 på axeln, markerar vi varje femgradersökning. Det blir sex markeringar 5, 10, 15, och så vidare upp till 30.

Först ritar vi staplar för Toronto: Eftersom det är noll grader i januari och februari blir det inga staplar. Mars däremot har medeltemperaturen fyra grader. Rita en stapel som går nästan till den första markeringen. Rita staplarna för resten av månaderna. Nu, staden Montevideo.

Vi vill visa tydligt vilken stapel som hör till vilken stad… Därför färgar vi staplarna i olika färger. Vi gör också staplarna smalare för att passa mellan markeringarna på den horisontella axeln. Rött för Torontos staplar och blått för Montevideos. I januari är medeltemperaturen i Montevideo 27 grader. Rita stapeln för januari.

Rita in de andra månaderna. 27, 24, 22 och så vidare. Nu går det lättare att jämföra medeltemperaturen mellan städerna. Och det är det som är själva poängen med diagram. Genom att göra bilder av siffror, blir det lättare att förstå vad siffrorna betyder.