Marie Curie

Det är 1995. Kvarlevorna av den berömda forskaren Marie Curie ska flyttas till en mer passande viloplats. Utsidan av hennes kista är gjord av trä. Men när den öppnas ser man att insidan är klädd med bly. Kanske är det för att att kistan innehåller någonting mer än en kropp, något osynligt, som kan vara dödligt.

1867, i Warszawa, i det ryskockuperade Polen, föds en flicka som heter Maria Skłodowska. Som barn är Maria en lysande elev, men eftersom hon är kvinna är hon utestängd från universiteten. Istället skriver hon in sig på en hemlig skola – det "flygande universitetet", där polska ungdomar, även kvinnor, kan studera vidare. Maria arbetar också som guvernant och som privatlärare. Hon sparar ihop pengar, och har till slut råd att resa till Frankrike, för att studera vid det kända universitetet Sorbonne i Paris.

Där tar hon examen i både matematik och fysik. Under sina studier delar hon labb med en fysiker som heter Pierre Curie. De blir förälskade. Året efter gifter sig Pierre och Maria, som nu kallar sig "Marie", och hon tar efternamnet Curie. Makarna blir ett lysande forskarteam. Marie blir intresserad av experiment utförda av fysikern Henri Becquerel.

Han har upptäckt att uransalter avger mystiska strålar. Marie och Pierre börjar undersöka ett uranrikt mineral, pechblände, för att se om det innehåller andra ämnen som också avger de här strålarna. Och de lyckas! De upptäcker två nya grundämnen: ett som de kallar "polonium", efter Maries hemland Polen, och ett som får namnet 'radium', latin för "stråle". De här grundämnena avger ännu mer strålning än uran.

Marie myntar ett nytt begrepp för den här egenskapen: 'radioaktivitet'. Dessutom upptäcker hon att strålarna som grundämnena avger i själva verket är delar av atomer som sönderfaller inuti ämnena. Det är en revolutionerande upptäckt, som utmanar den rådande uppfattningen att atomer är odelbara och oföränderliga. Vid den här tiden blir Pierre och Henri nominerade till det prestigefyllda Nobelpriset i fysik ... men inte Marie!

Pierre protesterar, och kräver att Marie ska inkluderas. År 1903 går priset till båda makarna Curie, tillsammans med Becquerel. Marie är den första kvinnliga nobelpristagaren. Paret Curie fortsätter sitt arbete, men 1906 dör Pierre i en trafikolycka. Marie blir förtvivlad, och går helt upp i sin forskning. 1911 tilldelas hon ytterligare ett Nobelpris, den här gången i kemi, bland annat för sina tidigare upptäckter av polonium och radium.

Hon är den första som får Nobelpris i två olika vetenskaper. Marie börjar experimentera med medicinska tillämpningar av radium. Hon bidrar till utvecklingen av ett nytt sätt att behandla cancer – strålbehandling. Hennes arbete bidrar också till utvecklingen av röntgenundersökningar. Under Första världskriget tar hon fram mobila röntgenenheter, som kan diagnostisera skador redan på slagfältet.

Men de här stora framstegen för mänskligheten kan ha skett till ett högt personligt pris. 1934 avlider Marie av en benmärgssjukdom, kanske orsakad av all den strålning hon blivit utsatt för. Det skulle också kunna förklara varför hennes kista blev klädd med bly.