Judiska traditioner

Det judiska livet är fullt av traditioner och högtider. De flesta av dem firas med handlingar som är till för att påminna om något som står i den hebreiska bibeln – Tanakh. Symboliska handlingar alltså. Nu är det lördag. Då firar den judiska församlingen sin lediga heliga dag – sabbat.

Många kommer till synagogan. Judarna var först med att införa en ledig dag i veckan. Enligt den bibliska skapelseberättelsen skapade Gud världen på sex dagar, och på den sjunde vilade han – och det är till minne av det man firar sabbaten. Ett av de tio budorden talar också om att man ska “hålla vilodagen helig”. Sabbatsfirandet börjar för de flesta i hemmet redan på fredagen vid solnedgången.

Det är dygnet fredag kväll till lördag kväll som räknas som sabbat. För troende judar – och ganska många icke-troende – pågår traditionerna hela livet. De börjar vid åtta dagars ålder när det dags för alla bebisar att få sitt namn. För pojkar hänger det ihop med en ceremoni där penisens förhud skärs bort – det kallas omskärelse. Manlig omskärelse nämns i Tanakh som en viktig del i förbundet som Abraham slöt med Gud.

Det hebreiska ordet för ceremonin är brit mila, och betyder omskärelsens förbund. För flickor är namngivningen helt annorlunda. När en flicka föds blir hennes namn uppläst i synagogan under sabbaten. Sedan blir det oftast fest; antingen i synagogan, eller hemma hos barnets familj. När tjejerna fyller tolv och killarna tretton, börjar de räknas som vuxna i församlingen.

En anledning att fira! Tjejerna firar bat mitzva och pojkarna bar mitzva. Att det sker tidigare för tjejer beror på att de mognar tidigare än killar. I de flesta synagogor går firandet bland annat till så att huvudpersonen får läsa en text på hebreiska ur Tora. Ett traditionellt judiskt bröllop innehåller förstås också en massa symboliska handlingar.

Brudparet får inte träffa varandra under veckan före bröllopet. Och under dagen för bröllopet fastar de före vigseln. Fastan är ett sätt att försonas med Gud. Under själva bröllopsceremonin står paret under en sådan här bröllops-baldakin, en Chuppa. En symbol för hemmet som paret kommer att bygga tillsammans.

Chuppan är öppen mot alla sidor, precis som Abrahams och Saras tält var enligt Tanakh. Det är för att visa att gäster från alla håll är välkomna. Bruden går sju varv runt brudgummen. Precis som världen skapades på sju dagar, så skapar bruden nu med sina sju cirklar parets gemensamma värld. Bröllopsceremonin avslutas med att ett glas placeras på golvet, och att brudgummen krossar det med sin fot.

En symbol för hur det gamla judiska templet i Jerusalem en gång förstördes. Lycka till! Mazal tov! Mazal tov! Mazal tov!

Det judiska året är fullt av helger. Och maten spelar en viktig, och symbolisk, roll. Till exempel ojäst bröd under den judiska påsken. Det påminner om brödet som inte hann jäsa klart den natt då Moses förde israeliterna ut ur Egypten. Vardagsmaten är också viktig.

I de 613 lagar, eller bud, som Moses anses ha fått av Gud, står en massa regler om vad man får eller inte får äta. Den mat man får äta kallas kosher. Det är inte bara troende judar som följer de här reglerna, också många icke-troende judar gör det. Koshermat är bland annat mat från djur med klövar som idisslar – som kor. Grisar har klövar men idisslar inte, så de är inte kosher.

Skaldjur är inte heller kosher. Och man får inte blanda ost och kött i samma rätt. Så cheeseburgare går bort. Men det gör inget, det finns så mycket annan god judisk mat att äta.