Pilgrimsfärden till Mecka: Hajj

Selmas farfar berättar om när han och farmor åkte på pilgrimsresa till Mecka: Hajj. Farmor och farfar flyger till Saudiarabien. Här rakar farfar sig, klipper naglarna, badar och klär sig i två vita tygstycken: ett lindar han runt midjan och ett täcker han överkroppen med. Farfar har skor som visar vristerna och tårna. Farmor får ha vilka kläder hon vill.

Men de ska sitta löst och täcka hela kroppen, även huvudet - fast inte ansiktet. Varken män eller kvinnor får täcka ansiktet eller händerna. De får inte heller ha parfym på sig eller använda parfymerad tvål. De här förberedelserna är ett sätt att gå in i ett stillsammare tillstånd som några kallar heligt. Att alla män har likadana kläder är ett sätt att visa att alla är lika inför Gud oavsett hur rik eller fattig man är i det vanliga livet.

Nu går farmor och farfar till Kaba. Oj, vad trångt det är. Hajj görs bara en vecka varje år så det är flera miljoner som vill vara med. Där är de. Farmor och farfar går sju varv motsols runt Kaba.

Här visar farfar och alla andra män sin högra axel. Pilgrimerna försöker röra en svart sten som sitter i Kabas vägg. Helst vill de pussa den. Det sägs att den svarta stenen har förts hit av Ibrahim - eller Abraham som kristna och judar kallar honom. Det sägs också att Ibrahim och hans son Ismail byggde Kaba, på platsen där ett tidigare Kaba stått.

Nu är det dags att gå sju gånger mellan två kullar. Det sägs nämligen att Ibrahims fru Hagar gick här och letade efter vatten åt sonen Ismail. Då kom en ängel och lät en källa spruta upp ur marken. Källan - Zamzam – finns än idag och ur den dricker alla pilgrimerna. Sedan klipper eller rakar männen sina huvuden.

Farfar också. Farmor behöver inte klippa sig så mycket, det räcker med en hårlock. På kvällen åker farmor och farfar till Mina. En stad av tält. Vissa tält är för män och andra är för kvinnor.

Nästa dag går farmor och farfar upp på berget Arafat. För länge sedan höll profeten Muhammed sin sista predikan här. Pilgrimerna står stilla och ber tills solen gått ner. Efter solnedgången går de till en plats som heter Muzdalifah. Här ber de kvällsbön och plockar stenar - 49 stenar var.

På tredje dagen kommer de tillbaka till Mina. Den här dagen är en helgdag: Eid al-adha. Då firas det att Ibrahim var redo att offra sin son till Gud, men att Gud skänkte honom ett lamm att offra istället. I Mina står tre stora pelare. De är symboler för djävulen.

När Ibrahim skulle göra sitt offer dök djävulen upp och försökte övertala honom att låta bli. Då kastade Ibrahim stenar på djävulen som försvann. Nu ska farmor och farfar kasta några av sina stenar på djävulen. Det gäller att träffa en pelare sju gånger. När de är klara offrar de ett får, köttet ges till de fattiga.

Man måste inte slakta fåret själv. Farmor och farfar köper kuponger så att någon annan gör det åt dem. Dag fyra och fem fortsätter de stena djävulen. Nu ska de träffa varje pelare med sju stenar. Tur att farfar är så stark i armen.

Fast...han missar ibland. Det gör inte farmor. Den sista dagen åker de tillbaka till Mecka och Kaba. Och precis som första dagen går de runt Kaba, och mellan kullarna sju gånger. Nu är farmor och farfars Hajj avslutad.

Farfar har fortfarande en stark arm. Men han saknar farmor.