Buddhismen i världen

När Siddhartha Gautama – Buddha – dör, börjar hans lärjungar sprida hans läror. Vid den här tiden är Indien hinduistiskt. Hinduismen har så många gudar att de flesta här tror att buddhismen också är en slags hinduism. Men läran sprider sig snabbt; det blir tydligt att det här är en ny religion. Ganska snart delar sig buddhismen i tre inriktningar som ser lite olika ut: theravada, mahayana och vajrayana.

På 200-talet före vår tideräkning får Indien en kejsare som heter Ashoka. Ashoka krigar mycket, och tycker till slut att allt bara är elände. Så han blir buddhist och börjar sprida lärorna. Han skickar ut missionärer – bland annat till Sri Lanka och Myanmar. Buddhismen lever kvar i Indien ända fram till 1200-talet, när muslimska härskare låter förfölja munkarna, och förstör kloster och tempel.

De flesta buddhister flyr till andra länder. Men under tiden som gått – när buddhismen var som starkast i Indien – har den också nått många sydostasiatiska länder. På hundratalet kommer mahayana-buddhismen till Kina, på 300-talet till Korea. Och på 500-talet når mahayana Japan. Nu dyker det dessutom upp en ny gren av mahayana.

Det är den här munken, Bodhidharma, som för med sig den till Kina. I Kina kallas den nya grenen för chan – men mest känd är den under det namn den får i Japan: zen-buddhism. Chan eller zen betyder meditation. Det låter konstigt. Handlar inte all buddhism om meditation?

Jo, men det här är mahayana, och inom mahayana är bodhisattvor och himmelriken viktiga. Zenbuddhismen bryr sig inte om sådana, utan fokuserar på meditation. Zenmeditationen är dessutom lite speciell. Den handlar mycket om andningsövningar, och om en särskild sorts gåtor – koan – som utövarna ska fundera över. Till exempel: hur låter det när bara en hand klappar?

Ja, det är ju något att fundera på. Länderna Thailand, Laos och Kambodja blir först mahayana-buddhistiska, men så småningom kommer theravada-missionärer från Sri Lanka hit och ändrar på det. Det är i de höga bergskedjorna i Tibet som den tredje buddhistiska inriktningen blir till. Vid slutet av 100-talet kommer de första mahayana- buddhistiska texterna hit. Men det är först på 700-talet som buddhismen etablerar sig ordentligt.

I Tibet finns redan en folkreligion – bon – och det är när mahayana blandar sig med bon som vajrayana utvecklas. Vajrayana sprider sig så småningom också utanför Tibet. Idag har de tre inriktningarna theravada, mahayana och vajrayana spridit ut sig så här. Vilken lära har flest utövare då? Mahayana är störst, theravada kommer på andra plats och vajrayana är minst.

Och titta här: det finns en liten region i Europa som också är buddhistisk. Det är den ryska delrepubliken Kalmuckien. De är också vajrayana-buddhister, trots att de bor så långt från Tibet. Tibet förresten, är det ett eget land? Det beror på vem du frågar.

Kina hävdar att Tibet tillhör Kina, medan tibetanerna själva menar att Tibet är ett eget land. Många tibetaner har satts i fängelse eller avrättats i Kina. Det här är Tibets andliga ledare: Dalai Lama. Han blev tvungen att fly undan den kinesiska regimens förföljelser, och har därför levt i Indien ända sedan 1959. Han har fått Nobels fredspris för sin kamp för Tibetanernas rättigheter genom fredliga icke-vålds-kampanjer.

Många västerlänningar intresserar sig också för buddhismen. Mycket på grund av bilden av buddhismen som just fredlig. Andra lockas av att det inom buddhismen inte finns någon gud som ingriper i människornas liv – de ser buddhismen mer som en filosofi än en religion.