Hinduismens ursprung

Hur uppstod hinduismen? Ordet “hindu” har från början persiskt ursprung och betyder något från landet vid Indusfloden, “Indien”. Ordet hinduism kom att användas utanför Indiska halvön och kom att avse alla traditioner, filosofier och ritualer från den regionen. Många indier vill själva hellre tala om “Sanatana Dharma” - den eviga lagen - och då menar de egentligen inte bara religionen utan även de traditioner som format hela samhällets utveckling. Hur uppstod då det som vi idag oftast kallar hinduism?

Det finns ingen person - ingen Jesus, Muhammed eller Buddha- som har grundat hinduismen. Istället uppstod den i mötet mellan två kulturer. Här, vid Indusfloden hittar vi en av kulturerna - om vi hoppar tillbaka i tiden alltså. På 2600-talet före vår tideräkning utvecklas här Induskulturen. Området som Induskulturen lever i är större än Egypten eller Mesopotamien på den här tiden.

Man vet inte så mycket om Induskulturen men en viktig sak som arkeologer har upptäckt är att människorna här var väldigt skickliga på att bygga vattenledningar och avlopp, flera tusen år innan någon annan kultur kommer på det. Varje hus har ett eget avlopp som leder ut vatten. I en av städerna finns också en jättestor badanläggning. Men ingen har lyckats tyda texterna härifrån så man vet inte om baden var till för religiösa riter eller om folk helt enkelt bara gillade att tvätta sig. Arkeologerna har också hittat stämplade bilder med små figurer på.

Den här figuren sitter med benen i kors, kanske i meditation, så en del arkeologer tror att det är en tidig version av Shiva, medan andra säger att det kan man faktiskt inte veta. Induskulturen är som störst mellan 2600 och 1900 fvt. Och någon gång runt 1500 kommer en folkgrupp med en annan kultur hit från centralasien: Arierna. Arierna för med sig sitt språk och sina gudar, bland annat en solgud, och de dricker en berusande dryck som de tror gör dem odödliga. Arierna för också med sig sitt hur präster ska bete sigsamhällssystem.

De är indelade i tre grupper: präster, adel och krigare, och arbetare. Så småningom smälter Induskulturen och den ariska kulturen ihop. Nu följer en tid då man börjar samla ihop ideer om bland annat hur präster ska bete sig och hur ritualer ska utföras. Idéerna förs vidare muntligen och skrivs så småningom ner i böcker. Den här boksamlingen kallas för Veda.

Och den här tiden för, vedisk tid. Förutom traditioner och ritualer, innehåller Veda också böcker om mytologi och filosofi. Gudarna som nämns i mytologin skiljer sig från senare gudar inom hinduismen. De är symboler för naturfenomen eller abstrakta begrepp. De tre viktigaste är regnet och kriget - Indra, elden - Agni och en berusande dryck som dricks som offer - Soma.

Den vediska religionen skiljer sig alltså från den senare hinduiska, men i några delar av Veda står saker som kommer att bli centrala inom hinduismen; hur reinkarnationen fungerar, hur man ska kunna hoppa av återfödelsens hjul - samsara - genom att se igenom illusionen – maya – och nå frihet - moksha. Begrepp som plikter - dharma och hur ens handlingar i ett liv påverkar ett annat - karma diskuteras också i Veda. De här idéerna är början på det som så småningom blir hinduism, eller Sanatana Dharma.