Kastsystemet i Indiens historia

Du kanske har hört någon gång att samhället i Indien är indelat i sociala klasser - kaster - och att de som är fattigast kallas kastlösa. Men, vad har kastsystemet att göra med hinduismen som religion? Det tidigaste man vet om sociala klasser på Indiska halvön är att det folk som invandrade från mellersta östern på 1500-talet före vår tideräkning tog med sig sitt samhällssystem. I det var alla indelade i tre grupper: präster, regenter och krigare, och arbetare. De religiösa texterna i Veda växer fram under mitten av andra årtusendet före vår tideräkning.

Och i en av dem – Rig-Veda – finns en text som berättar om urmänniskan Purusha. Purusha offrar sig själv på ett bål så att hans kropp förvandlas till fyra grupper: Munnen blir till prästerna - brahminerna, armarna blir till den styrande klassen och krigarna - rajanya, höfterna blir till jordbrukare - vaishya Och fötterna blir till arbetare - shudra. Men många forskare tror att just de här idéerna har lagts till senare i Rig-Veda för att stödja kastsystemet, medan andra anser att det här visar att kastsystemet kom till redan under den vediska perioden. Lite senare, beskrivs de sociala klasserna i lagtexter som diskuterar olika samhällsgruppers plikter. Lagtexterna presenterar också idén att de som har gjort väldigt dåliga saker återföds utanför systemet med de fyra kasterna.

De blir utstötta och kallas oberörbara eller kastlösa. De fyra grupperna kallas för varna som betyder ordning, färg eller klass. De fyra varna är samma grupper som nämns i Rig-Veda men klassen med regenter och krigare har fått ett nytt namn: Kshatriya. De fyra varna beskrivs också i det långa dikteposet Mahabharata. Alla de här idéerna om sociala grupper i texterna stärker brahminernas makt i samhället.

Men brahminerna ägnar sig åt djuroffer och det är något som inte alla gillar. Brahminerna kräver också att alla gör som de säger, annars kan de inte nå befrielse från återfödelsen. Många tycker att det här är fel. Så på femhundratalet fvt förändras det religiösa livet. Allt fler tröttnar på brahminerna och drar sig undan samhället för att leva avskilt, fattigt - asketiskt - och lyssna till sitt inre.

De tror att det är vägen till frihet från återfödelsen. Två nya andliga ledare: Buddha och Vardhamana dyker upp och från deras läror föds två nya religioner: buddhismen och jainismen. Det här gillar verkligen inte brahminerna. Folk lämnar deras läror för att att leva asketiskt eller följa någon annan religion! Så brahminerna bestämmer att för alla män i de tre översta varna ska livet delas in i fyra livsstadier - ashrama.

De fyra ashrama är: student, familjefar, eremit och vandrande asket. På det här sättet hoppas brahminerna att bara medelålders och gamla män ska dra sig undan från den sociala ordningen. Den här indelningen i ashrama leder till ännu mer dharma-regler inom de olika sociala grupperna och det kommer att forma det indiska kastsamhället. Men när man pratar om dagens kastsystem är det inte bara varna man talar om. Indien har också en social uppdelning i andra grupper - jati.

Jati är samhällsgrupper inom vilka man gifter sig, delar religiös inriktning, kultur, traditioner, livsstil och ofta yrke. Båda orden, varna och jati, översätts oftast som kast men är alltså lite olika saker och har olika regler. Sedan 1950-talet är det förbjudet att diskriminera någon på grund av kast i Indien, men orättvisor förekommer fortfarande.