
Buddhistiska högtider: Nirvanadagen

Uppgradera för mer innehåll
Nirvanadagen firas av __________.
Vilket fint sandslott, Arthit! Men borde du inte åka hem snart? Det är dags att göra sig redo för morgondagens högtid – nirvanadagen! Arthit och hans familj är buddhister, och nirvanadagen är till för att minnas ett mycket viktigt ögonblick i Buddhas liv. Här sitter Buddha under ett fikonträd, för ungefär 2500 år sedan.
Men han kallas inte Buddha än. Han heter Siddhartha Gautama. Siddhartha söker svaret på den stora frågan om mänskligt lidande. Varför lider vi? Hur undviker vi att bli olyckliga?
Och hur blir vi fria från den ändlösa cykeln av liv, död och återfödelse? Under sitt liv har Siddhartha upplevt ytterligheterna njutning och smärta, men ingen av dem har gett honom några svar. Så han har bestämt sig för att sitta här, och meditera, tills svaret kommer till honom. Ingenting kan få honom att flytta sig. En ond demon, Mara, försöker avbryta Siddhartha med frestelser, våld och hån.
Men Siddhartha ger inte efter. Han fortsätter att meditera, i lugn och stillhet. På morgonen, när solen går upp, får han en ingivelse: livet kan aldrig tillfredsställa oss, eftersom vi alltid vill ha mer. Det enda sättet att uppnå frid, och att undkomma den eviga återfödelsen, är att inte känna begär till någonting. Siddhartha har vaknat.
Han är upplyst. Han har blivit Buddha, som betyder "den upplyste". Buddha inser att all smärta och all glädje – allt i livet, faktiskt – är flyktigt och obeständigt. Han är fri från begär, och därför fri från lidande. Buddha har nått tillståndet nirvana.
Det innebär att när Buddha dör, kommer han inte längre att återfödas. Istället kommer han att nå parinirvana, och vara fri från lidande för alltid. Många buddhister, som Arthit och hans familj, minns Buddhas väg till upplysning genom att fira nirvanadagen, ibland kallad parinirvanadagen. Arthit firar den 15 februari. I vissa delar av världen firas den istället den 8 februari.
Arthit tillbringar en del av dagen med att meditera, precis som Buddha gjorde. Därefter besöker han ett tempel. I templet ger Arthit och hans familj offergåvor i form av blommor och frukt till en Buddha-staty. En dag hoppas Arthit få göra en speciell resa tillsammans med andra buddhister – en pilgrimsfärd. Pilgrimsfärden kommer gå till den stad i Indien där Buddha tros ha dött – Kushinagar.
Där kommer han besöka helgedomar tillägnade Buddha, och ge offergåvor. Den här dagen, i templet, läser Arthit buddhistiska heliga texter. Det hjälper honom att lära sig mer om Buddhas läror. I dag läser han en bok som beskriver de sista dagarna av Buddhas liv: "Nirvana sutra". När de kommer hem från templet äter familjen tillsammans med nära och kära.
Medan de pratar och äter tänker de på hur de själva kan uppnå nirvana. Det här är också ett tillfälle att minnas familj och vänner som har dött. Buddhister är, precis som Buddha, övertygade om att ingenting i livet varar för evigt – inte ens livet självt. Människor och saker är värdefulla, men precis som Arthits sandslott finns de inte här för alltid. Vi bör njuta av dem medan vi kan!
Ha en bra nirvanadag, Arthit!