Stadens ekosystem

Michael är ute på kvällspromenad i kvarteret. Han önskar att det redan var sommar så att han kunde åka och campa med Leon igen. Han gillar verkligen att vara ute i naturen, . men det finns inte så mycket natur i staden.. Städer skiljer sig mycket från naturmiljöer.

I städer är det människor som designar omgivningarna: de bestämmer var gator och byggnader ska ligga, eller om det finns plats för en park. Men naturen finns ändå alltid där. Resultatet blir att städer består av många delar – levande och icke-levande. Levande beståndsdelar, som även kallas biotiska faktorer, består av alla organismer som växter, djur och oss människor. Icke-levande beståndsdelar, eller abiotiska faktorer, består av luft, temperatur och väder, men även av saker människor skapat, som byggnader, vägar, parkeringsplatser och även ljus, ljud och sopor.

Tillsammans utgör alla de här beståndsdelarna ett ekosystem. Det kan verka som om naturen inte kan frodas i städer, och det är sant till viss del. Men vissa arter har anpassat sig - de har ändrat sitt beteende, eller utvecklats under generationer för att vara bättre lämpade att leva i städer. Vi tittar på några exempel. Djur som igelkottar, kaniner och råttor är av naturen aktiva på natten – de är nattaktiva djur.

De är vanliga i städer eftersom det är lätt att hitta mat där, och risken är mindre att bli jagad av rovdjur. Att vara nattaktiv ger dem en extra fördel i staden – de kan undvika människor och trafik som utgör en större fara för dem dagtid. De här djuren som lever i städer, och även matrester, kan ibland dra till sig rödrävar. Trots att rödrävar i naturen oftast är aktiva i skymningen och gryningen, har de ändrat sitt beteende i staden och blivit mer nattaktiva där också. Andra djur som har anpassat sig till stadslivet är vissa typer av fåglar som hökar och falkar.

I det vilda bygger de bon på branta berg och klippor. Men nuförtiden bygger de ofta bon på skyskrapor också, där de lägger sina ägg! De jagar möss, ekorrar eller duvor som städerna är fulla av. För några fåglar, gör gatubelysningen det faktiskt lättare för dem att hitta byten nattetid! Men en del organismer kan inte ändra sitt beteende.

Däremot kan de ofta anpassa sig ändå – genom evolutionen. En väldigt vanlig sorts ogräs som liknar maskrosen, fibblan, har två sorters frön: fluffiga frön som kan sväva iväg och tunga frön som faller ner på marken nära moderplantan. Fibblor i städerna har en större mängd tunga frön jämfört med fibblor som växer i det vilda. I staden, flyger ofta de fluffiga fröna iväg och landar ofta på betong, där de inte kan gro. De tunga fröna däremot, landar ofta i jord bredvid moderplantan och kan gro.

Ju fler tunga frön en planta har, desto mer framgångsrikt kan den sprida sig. Under flera generationer har fibblor i städerna utvecklats för att producera fler tyngre fröer än vilda fibblor. Städer stjäl utrymme från naturliga livsmiljöer och förändrar miljön, så växter och djur måste anpassa sig. Men det är inte alla som lyckas. De som inte kan anpassa sig, tvingas att flytta eller dör.

Städer som planerats på ett bra sätt kan hjälpa till att minska påverkan på miljön, och bli platser där människor och natur kan samexistera i harmoni. Allt vi behöver göra är att vara medvetna om och respektera naturen, även i städerna. Tänk då vad du kan upptäcka, var du än bor!