Konstruerade ekosystem och modernt jordbruk

Leon gillar att ta långa promenader i skogen. Han blir alltid förvånad över hur många olika växter och djur det finns. Och morbror Seamus vet så mycket om dem allihop! Seamus förklarar ofta och gärna för Leon hur djuren och växterna samverkar – hur det här naturliga ekosystemet fungerar. Men många ekosystem har förändrats av människor.

De är inte längre desamma – de har konstruerats! Vad menar morbror Seamus? Om du ser dig omkring är det tydligt att de flesta platser där människor bor skiljer sig avsevärt från vilda områden i naturen. Människor har förändrat den naturliga miljön – genom att bygga städer, bondgårdar och vägar – så att den passar våra behov. Ett ekosystem som förändrats av människor är vanligtvis en blandning av levande och icke-levande, naturliga och konstgjorda beståndsdelar.

Vi kallar det ett artificiellt eller konstruerat ekosystem. Bondgårdar är exempel på konstruerade ekosystem – de är jordbruksekosystem. När en bondgård skapas förändras den naturliga miljön: jordbrukare tar bort naturlig vegetation och omvandlar mark till betesmark eller åker. Sedan väljer de vanligtvis bara vissa grödor och planterar dem ofta i fina, prydliga rader för att underlätta skörden. Ibland kommer grödorna ursprungligen från en helt annan del av världen, inte från närområdet.

De är introducerade arter. Majs, till exempel. Fram till 1500-talet växte majs bara i Centralamerika. Idag odlas den över hela världen! För att hjälpa grödorna att växa bättre använder jordbrukare olika ämnen för att tillsätta näring, döda ogräs och skadedjur och skydda växterna från sjukdomar.

De tillför också vatten med hjälp av bevattningssystem när det inte regnar tillräckligt. Jordbrukare som föder upp djur påverkar också naturliga ekosystem. De väljer ofta bara en typ av tamdjur att föda upp, till exempel kor eller höns. Att specialisera sig så här gör det lättare att föda upp djur i större antal och tjäna pengar på dem. Det är också lättare än att försöka kontrollera vilda, otämjda, inhemska arter.

Stora moderna bondgårdar använder ofta strikta metoder och teknik, som gör att de liknar välplanerade fabriker. Tekniska lösningar gör det möjligt för jordbrukare att ha nästan total kontroll över temperatur, fuktighet, mängden ljus och näringsämnen. Grödor kan odlas i växthus eller inomhus med konstgjord belysning. Vissa grödor odlas till exempel helt utan jord, med rötterna nedsänkta i näringsrik vätska. Teknik hjälper också till vid boskapsuppfödning, till exempel utfodring eller mjölkning av kor.

Jordbrukare konstruerar ekosystem för jordbruk för att kunna kontrollera miljön bättre och för att öka produktiviteten. Men det kan få negativa konsekvenser. I konstruerade ekosystem finns det vanligtvis färre olika arter än i naturliga ekosystem. Det gör själva ekosystemet mindre motståndskraftigt. Dessutom behöver konstruerade ekosystem konstant tillsyn.

Jordbrukare måste hela tiden tillföra näringsämnen till jorden, eller bekämpa skadedjur och sjukdomar som har större risk att sprida sig. Det finns andra problem med industriellt jordbruk också. Det kan orsaka föroreningar, det tar inte alltid hänsyn till djurens välbefinnande, och det förstör ofta den naturliga miljön. Men vissa moderna bondgårdar är speciellt utformade för att efterlikna naturliga ekosystem. Jordbrukare ökar den biologiska mångfalden genom att odla många olika typer av grödor och föda upp olika sorters djur.

Ju större biologisk mångfald en bondgård har, desto mer motståndskraftig blir den. Den behöver mindre mänsklig inblandning och ekosystemet kan reglera sig själv. Oavsett om det är en jättestor industriell bondgård eller en liten som försöker efterlikna naturen, är alla bondgårdar ekosystem. De tillhör det stora ekosystemet på jorden. Men när vi ändrar naturen är det vårt ansvar att se till att vi inte skadar planeten.