Avrinningsområden

Leon och Michael är ute och campar och det har just börjat regna. Regndropparna faller på tältet och rinner ner längs sidorna. Vi tittar närmare på en av tältväggarna. Här strömmar några regndroppar samman och bildar små rännilar som droppar ner på marken. Rännilarna rinner sedan längs marken.

De möts och bildar en liten bäck. Bäcken når till slut floden som ligger i närheten. Om vi följer floden, ser vi att andra bäckar ansluter sig och floden blir större och större. På vägen kommer en del av vattnet att avdunsta eller sippra ner i marken, men det mesta av vattnet kommer fortsätta rinna, tills det så småningom hamnar på samma ställe – i det här fallet havet. Det finns andra floder som också mynnar ut i samma hav.

Landområdet som allt vatten strömmar ut i havet från, är havets avrinningsområde. Ett stort avrinningsområde består av mindre delavrinningsområden. Så varje flod har sitt eget avrinningsområde – det landområde som består av alla små bäckar som mynnar ut i just den floden. Och varje bäck har sitt eget, ännu mindre, avrinningsområde. Hur vet vi vilket avrinningsområde ett landområde tillhör?

Jo, vatten rinner alltid nedåt. Det flyttar sig från en högre punkt till en lägre, längs enklast möjliga väg, på grund av tyngdlagen. Så tyngdlagen och landskapets form, topografin, avgör vilken väg vattnet tar och var det hamnar. Om du tittar på killarnas tält igen, ser du att det har två sluttande sidor som möts på toppen. Regndropparna som faller på ena sidan av tältet rinner ner åt vänster och de som faller på andra sidan hamnar åt höger.

Och det är samma sak på en kulle, en sluttning eller en bergsrygg. Om vi skulle binda ihop de högsta punkterna i ett område till en linje, så visar den gränsen, eller vattendelaren, som skiljer ett avrinningsområde från ett annat. Vatten rinner nedåt, så det som händer i den övre delen av avrinningsområdet påverkar det som händer i den nedre delen avrinningsområdet. Till exempel påverkar hur mycket det regnar uppe i bergen hur mycket vatten som kommer att finnas i en sjö. Och det är inte bara regn!

Alla möjliga saker från avrinningsområdet kan hamna i åar och bäckar. Sakerna förs med av vattnet och når till slut en sjö eller havet. Ett annat exempel är kemisk avrinning, som kan orsaka vattenföroreningar även långt borta från föroreningens källa. Därför är det viktigt att känna till hur avrinningsområden fungerar och vad som händer i dem, så att vi kan hantera våra vattenresurser bättre. Varför gräver du ett dike bredvid tältet, Leon?!

Jag leder vårt avrinningsområde. Diket kommer styra bort allt regnvatten till floden så att vårt tält inte blir översvämmat!