Hem
Uppgifter
Bokmärken
Järn
Uppgradera för mer innehåll
I en masugn skapar kalk och föroreningar i malmen ett ämne som kallas __________.
Den här spiken är gjord av järn. Var kommer järn ifrån För att få fram järn gräver man upp järnmalm i gruvor. Järnmalm är ett fast ämne som finns i naturen, ett mineral, som innehåller grundämnet järn. Järnmalmen ligger i berggrunden. Det som inte är järnmalm i berggrunden kallas gråberg.
För att få fram järnet måste man först skilja malmen från gråberget. Malmen krossas och rensas för att ta bort det mesta av gråberget i ett anrikningsverk. Då får man en slags blöt sand som har en hög järnhalt, över 60 procent. Det här sanden kallas för slig. Men vi vill ha en högre järnhalt.
För att få det, måste vi forma sligen till små kulor, pellets. Och sen värms pelletsen upp till 1300 grader Celsius i en ugn. Det gör att sligen i pelletsen börjar smälta ihop. Det här kallas för sintring. Pelletsen transporteras sen till en annan ugn - en masugn.
I masugnen värms pelletsen upp till en högre temperatur, tillsammans med en behandlad form av stenkol som kallas koks, och kalk. Varm luft blåses in i den nedre delen av masugnen och temperaturen stiger till ungefär 1800 grader Celsius. Koksen förenar sig då med syret och bildar kolmonoxid som strömmar uppåt i masugnen. Den heta kolmonoxiden värmer upp malmen och koksen. Syret i malmen reagerar med kolmonoxiden och bildar koldioxid.
Den starka hettan gör att kalk och föroreningar i malmen, som till exempel kvarts, formas till slagg. Slaggen flyter upp till ytan på det smälta järnet och tas sen bort. När syret och slaggen i järnmalmen har tagits bort har man fått fram råjärn. Råjärn innehåller ungefär 4 procent kol som kommer från kokset man använde i masugnen. Ett järn med så hög kolhalt gör järnet hårt, men sprött.
Det går lätt sönder och är svårt att forma. Därför transporteras det till en annan ugn. I den ugnen blåser man syrgas mot det smälta råjärnet. Då reagerar det kvarvarande kolet med syret och blir till kolmonoxid och koldioxid som försvinner ut i luften. Då minskar kolhalten i järnet till ungefär 0,1 procent.
Den här processen kallas färskning. Nu är järnet inte längre sprött, och går att forma. Det järnet kan du forma till balkar, tråd och plåt. Och det här är grundmaterialet för att till exempel tillverka en spik.