Den tryckta dagstidningen

I flera hundra år har människor fått sina nyheter från dagstidningar, långt innan det fanns andra medier, som radio, teve och internet. Och fastän det finns så många andra medier idag, fortsätter vi ändå att läsa tidningen. En del tycker om att läsa tidningen för att artiklarna och reportagen, ofta är längre och mer detaljerade än de reportage man kan se och höra i teve- och radio. Det ger mer utrymme för analys och eftertanke. Andra, läser tidningen för att de är vana vid det.

Och många, kombinerar sitt tidningsläsande med andra nyhetskällor. De första nyhetstidningarna var en slags informationsblad som makthavarna satte upp för att informera folket om viktiga händelser. I antikens Rom ristades meddelandena på sten- eller metallplattor som sattes upp på torg och andra platser. På 700-talet lät den kinesiske kejsaren skriva ner sina meddelanden till folket, på silke, som statliga tjänstemän sen läste upp. På medeltiden var det svårt att sprida skriftlig information i Europa.

Papper och pergament, djurskinn som man skrev på, var dyrt. Och man var tvungen att skriva av alla texter för hand. Dessutom var det bara ett fåtal människor som kunde läsa. I slutet av 1400-talet startade de första tryckerierna. När man kunde trycka många exemplar snabbt, istället för att skriva av dem för hand, blev det billigare och enklare att sprida skriftlig information.

Men det som verkligen gjorde att spridningen av skriftliga nyheter ökade, var postens utveckling under 1600-talet. Även om det fortfarande tog lång tid för brev att komma fram, fanns det nu en möjlighet att få information om vad som hände i andra länder. När Europa industrialiserades under 1800-talet vidareutvecklades tryckpressarna, som blev bättre och snabbare. Samtidigt blev det vanligare att barn gick i skolan och lärde sig läsa och skriva. Under den här tiden startade många dagstidningar i Europa och Amerika. Idag produceras det miljontals dagstidningar i världen, utgivna av tusentals företag.

De största tidningarna finns i Japan och har tiotals miljoner läsare. Den största dagstidningen utanför Asien är den tyska tidningen Bild Zeitung som har en upplaga på ungefär två miljoner exemplar. Förutom de stora nationella dagstidningarna, finns det många lokala dagstidningar som riktar sig till en enskild stad, eller till och med stadsdel. En del lokala tidningar rapporterar både om världshändelser och vad som händer i närheten. Andra rapporterar enbart om det som händer i området där tidningen ges ut.

I många länder finns det två typer av nyhetstidningar. Den ena typen, delas ofta ut på morgonen, till de läsare som prenumererar på tidningen. De här morgontidningarna har ofta längre artiklar, färre bilder och ett mer avancerat språk. Rubrikerna är ofta hela meningar, som sammanfattar det som står i artikeln under dem. Traditionellt har den här typen av tidningar haft mycket större sidor, så man knappt får plats med dem på frukostbordet, broadsheet kallas de på engelska.

Fast numera är det många broadsheets som har bytt till ett mindre, och mer praktiskt format — tabloid. Den andra typen av tidningar, den har alltid kört med tabloidformatet, och de tidningarna brukar det inte gå att prenumerera på. Vill man läsa dem, får man köpa lösnummer i affären. Nuförtiden kan man köpa dem redan på morgonen, men förr, kom de ut först på eftermiddagen, så vi kallar dem för kvällstidningar. Eftersom kvällstidningarna lever på att sälja lösnummer, är det viktigt för dem att fånga läsarnas uppmärksamhet varje dag.

Så, i dem finns det fler nyheter som handlar om brott, kändisar och nöjen. Kvällstidningar använder sig oftast av stora rubriker och många bilder för att locka läsare. Testa själv: leta rätt på samma nyhet, i några olika tidningar, och jämför!