Sveriges ekonomiska historia: 1945-1969

1945 tar andra världskriget äntligen slut. Stora delar av Europa ligger i ruiner. Under sex år har nästan alla resurser gått åt till militären. Nu är det dags att återuppbygga det som förstörts, och äntligen finns möjlighet att köpa nya saker, roa sig och börja investera i framtiden igen. Sverige stod utanför kriget, så de svenska industrierna är oskadda.

Efterfrågan från Europa ger svenska företag tillälle att producera, sälja och växa snabbt. Sverige exporterar både råvaror, som trä och järn, och förädlade varor från industrin. Under krigsåren var det färre som skaffade barn i Sverige, men nu när kriget är slut, tar man igen det, med råge. Åren 1945 till 50 är en baby boom, och det föds fler barn än på många år. Utvecklingen mot att färre och färre arbetar inom jordbruk och fiske fortsätter, och industrins betydelse blir ännu starkare.... I Sverige finns flera framgångsrika varv.

Där byggs och repareras många av de stora skepp som behövs för att transportera varor som handlas mellan kontinenterna. Varven står för en stor del av arbetstillfällena i Uddevalla, Malmö, Karlskrona, Göteborg och flera andra städer längs kusterna. Förutom varven, finns många andra industriföretag med många anställda: ASEA…LM Ericsson… Volvo…Saab…Och SKF. Det här är bra år för svensk ekonomi. Varje år är lite bättre än det förra, och livet som svensk blir rikare, tryggare och bekvämare.

Regeringen leds av Socialdemokraterna, antingen ensamma eller i koalition med något annat parti under hela den här perioden. Statsministern heter Tage Erlander. Politiken är inriktad på reformer: Längre semester, starkare skydd för arbetarnas rättigheter, högre pensioner, daghem för små barn, och mer skola för de större… Staten blir alltmer inblandad i vanligt folks liv; för att hjälpa till, och för att påverka dem i sin livsstil, på det sätt staten bedömer är för allas bästa. Sverige blir en välfärdsstat. Kanske är det, det här som Socialdemokraternas förra partiledare, Per Albin Hansson pratade om, när han redan år 1928 beskrev det som han då kallade folkhemmet.

Att det går så här bra för Sverige under den här perioden beror på flera saker. Det är inte bara den starka efterfrågan från Europa efter kriget... Sverige har också nytta av en ökad frihandel, alltså en minskning av tullar och andra begränsningar för import och export. Lönenivårerna i svensk ekonomi är stabila. Tack vare Satsjöbadsavtalet är det få konflikter mellan arbetsgivare och arbetare.

Sverige har också glädje av hur befolkningen är sammansatt — av sin demografi. När de stora barngrupperna som föddes vid andra världskrigets slut går ut skolan, är den största delen av befolkningen i arbetsför ålder. Det finns förhållandevis få barn och pensionärer i Sverige som behöver försörjas med skattemedel. Dessutom är Sverige - tillsammans med Finland - ett av de länder där många kvinnor tidigt kommer ut i arbetslivet. Det bidrar till att det är en så stor andel av befolkningen som förvärvsarbetar — alltså, som har anställning, tjänar pengar och betalar skatt.

Svensk ekonomi går nu så bra, att svenskarna inte längre räcker till. Sverige tar emot människor från Italien, Grekland, Finland, Jugoslavien, Turkiet... som behövs som arbetskraft i industrin. Sverige har gått från att vara ett utvandrarland till ett invandrarland. De här åren, från andra värlskrigets slut, fram till 1960-talets slut, kommer att kallas rekordåren.

Under rekordåren växer svensk ekonomi fort, och nu är Sverige ett rikt land. Sverige har en av världens högsta nivåer för levnadsstandard. Många länder inspireras av svensk politik, och man börjar tala om den svenska modellen.