Sveriges ekonomiska historia: 1969-1985

När 1960-talet övergår i 70-tal, tappar den svenska ekonomin fart. Några av de första som får känna på de nya tuffare tiderna är alla som jobbar på varven. Lönerna i Sverige har stigit under många år, till de anställdas glädje. Men nu har det byggts nya varv i andra länder. Där är lönerna mycket lägre, och de svenska varven har inte en chans att konkurrera med de låga priserna.

Varven är stora arbetsplatser, och när de lägger ner verksamheten påverkas många. Det är inte bara den tunga industrin som tar stryk i Sverige under 1970-talet. Den tidigare framgångsrika textil- och klädesindustrin, har också svårt att klara konkurrensen från länder med lägre löner. Totalt försvinner bortåt 70 000 arbetstillfällen inom branschen, och städer som Borås, Malmö, och Norrköping drabbas hårt. Samtidigt bryter ett nytt krig ut i Mellanöstern, år 1973, mellan Israel och dess arabiska grannar.

USA stödjer Israel, och de arabiska staterna som exporterar olja, vägrar i protest att sälja olja till USA och flera andra västländer. Följden blir en brist på olja, och priserna stiger snabbt. 1973 års oljekris påverkar stora delar av världen. Sverige är beroende av olja, och drabbas hårt. För första gången upplever Sverige och världen dessutom en stigande arbetslöshet, samtidigt som man har hög inflation.

Kombinationen av arbetslöshet och inflation, får namnet stagflation, och stagflationen visar sig vara svår att få bukt med, med de politiska och ekonomiska verktyg man har till hands. Att det tidigare gått så bra för svensk ekonomi, berodde visst inte enbart på de politiska besluten - på den svenska modellen. Framgångarna under rekordåren berodde minst lika mycket på att de yttre förutsättningarna var så goda. Nu när förutsättningarna inte längre är så gynnsamma, blir tiderna tuffare. För att ge svensk industri hjälp, väljer regeringen att förändra växelkursen, så att svenska kronor blir billigare för den som handlar med till exempel amerikanska dollar.

Genom att devalvera kronan på det viset, får de företag som exporterar varor lättare att sälja, eftersom svenska varor nu är billigare att köpa för den som betalar med en annan valuta. Men det blir samtidigt dyrare att importera varor till Sverige. Optimismen kring den svenska ekonomin sjunker, arbetslösheten stiger, och 1976 förlorar Socialdemokraterna makten - för första gången sedan före andra världskriget - till de borgerliga partierna. 1979 är det revolution i Iran, och ännu en oljekris startar, med högre energipriser som följd. När arbetslösheten ökar, återvänder många av dem som kommit till Sverige från andra länder för att arbeta.

Men en del stannar kvar, bildar familj och blir en del av det nya Sverige. När människor förlorar sina arbeten i den privata industrin, växer i stället den offentliga sektorn. När den här perioden börjar, 1969, arbetar var femte vuxen svensk i offentlig sektor. Vid periodens slut 1985, har den andelen ökat till var tredje. Bland industri- och teknikföretagen går det lite bättre än det gör för varven och textilföretagen.

Ericsson, Volvo, Saab, Asea och SKF är fortfarande viktiga för Sverige. De exporterar varor och ger många människor jobb. Men nu är konkurrensen från andra länder betydligt tuffare. När andra världskriget tog slut hade svensk industri en stor fördel, genom att inga svenska fabriker hade bombats. Men nu, när andra länder har byggt upp sina industrier, framstår de svenska fabrikerna plötsligt gamla och ineffektiva jämfört med många av de nya, nere i Europa .Det är framför allt den tunga industrin som går dåligt.

De svenska företag som klarar sig bäst, är de som sysslar med mer avancerad teknik och elektronik. Där går det att ana en ljusning för den svenska ekonomin.