Att påverka samhället

Här är ett litet land, där folket styr — en demokrati. En dag röstar folket här igenom en ny lag; att alla som är sju år eller äldre, måste jobba. Ingen ska vara lat, alla ska ha ett arbete! Carol är fjorton år, och vill hellre gå i skolan. Hon tycker den nya lagen är orättvis, och att den borde tas bort.

Men eftersom hon inte har fyllt 18 ännu, får hon inte rösta. Så vad kan hon göra? Finns det andra sätt att påverka samhället i en demokrati, än att rösta när det är val? Ja, även om Carol inte får rösta själv, så kan hon försöka påverka andra, som i sin tur kan avskaffa lagen. Carol skriver ett brev, till alla som sitter i öns Riksdag – parlamentet – där hon förklarar varför hon tycker lagen är dålig.

Nu när Carol har försökt påverka politikerna, bestämmer hon sig för att också försöka påverka befolkningen, och deras åsikter — den allmänna opinionen. Carol sätter upp affischer, och ordnar ett möte, där hon håller ett passionerat tal, som säkert övertygar… ...i alla fall några. Varje dag uppdaterar Carol sina kanaler i sociala medier, med nyheter och argument. När hon argumenterar, använder hon både fakta- och känsloargument. En dag lyckas Carol få en debattartikel publicerad, i öns största tidning, och efter det får också hennes texter och videor i sociala medier mer spridning.

Hon blir intervjuad av tevenyhterna… ...och inbjuden till debattprogram. Och nu vaknar de till, som vill försvara lagen — Carols meningsmotståndare. Ägaren till gruvan, som anställer de flesta sjuåringarna, skulle förlora mycket pengar om en nya lagen avskaffades. Så han betalar ett företag för att göra ungefär vad Carol gör, men i syfte att försvara lagen. Såna företag brukar kallas för lobbyister... ...medan såna som Carol, brukar kallas för aktivister. Men egentligen är de ju ute efter samma sak: inflytande över besluten som fattas i en demokrati, genom att påverka folks åsikter.

Carol tycker att gruvföretagets lobbyister är oärliga i sin kampanj — att deras information är vilseledande, och snedvriden. Hon säger att de sprider propaganda. Ganska många håller med Carol, och ordnar en demonstration. De tågar fram på huvudgatan, med flaggor och plakat, för att visa hur många de är, och hur viktig den här frågan är. Polisen går bredvid demonstrationen, men inte för att hindra dem, utan för att skydda deras rätt att demonstrera.

Rätten att göra som Carol, är skyddad i grundlagen, och det är polisens jobb, att försvara den rätten. Allt fler på ön börjar bli tveksamma till om det är okej att ens köpa prylar som är tillverkade av barn. Några bestämmer sig att det inte är det — de bojkottar såna varor. Bojkotten är en form av ekonomisk aktivism, som fungerar både som en symbol, och som kan ha direkt påverkan på de företag vars produkter blir bojkottade. ...Och några, börjar störa Carols torgmöten, och för att skrämma den som stöder henne. … Och nu dyker polisen upp igen. Det här har gått för långt.

Alla får argumentera för sin åsikt, till och med ganska högljutt. Men man får inte ta till hot, eller våld. Samtidigt blir Carol också gripen av polisen. För hon vägrar gå till arbetet, och sätter sig istället utanför skolan, i protest. Carol använder inte våld, men hon bryter ändå mot lagen.

Hon ägnar sig åt civil olydnad. Vi vet inte riktigt vilken av alla Carols aktiviteter som lyckades påverka vilka människor… Men tillräckligt många blev tillräckligt påverkade, för att politikerna skulle lyssna på dem, och avskaffa den nya lagen.