Socialdemokraterna

1800-talet går mot sitt slut. I Sverige flyttar människor till städerna för att ta jobb i fabriker. Här är livet hårt, med farliga arbeten och låga löner. För att kunna påverka sin situation samlas arbetarna, och bildar fackföreningar. Men de vill inte bara förbättra sin arbetssituation, de vill påverka politiken också. År 1889 bildas Sveriges socialdemokratiska arbetareparti.

Vid den här tiden får de flesta svenskar inte rösta. Bara de rika, och bara män, har fullständig rösträtt. Därför är införandet av allmän och lika rösträtt den viktigaste frågan för Socialdemokraterna vid den här tiden. År 1917 rasar Första världskriget i Europa, och folk svälter i Sverige. Allt fler börjar tala om att göra revolution, som kommunisterna i Ryssland. Bland socialdemokraterna är folk osams.

De som håller med kommunisterna bryter sig loss och bildar ett eget parti – ett parti som senare ska byta namn och bli Vänsterpartiet. Socialdemokraterna vill inte ha en våldsam revolution, utan vill nå sina mål med demokratiska metoder. I valet 1918 får Socialdemokraterna och Liberala samlingspartiet tillsammans så många röster att de kan införa allmän och lika rösträtt. 1921 får kvinnor för första gången rösta på samma villkor som män. Det är en stor seger för Socialdemokraterna, och för partiets ordförande Hjalmar Branting.

Branting sitter i riksdagen fram till sin död, 1925. Då ersätts han av Per Albin Hansson. Och Per Albin Hansson, han inför ett nytt ord i svenska språket: ”Folkhemmet”. "Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre, där försöker ingen skaffa sig fördel på den andres bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage. I det goda samhället råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet.” Det där sammanfattar ganska väl vad som driver Socialdemokraterna: viljan att Sverige ska vara ett mer jämlikt och mer rättvist land.

Socialdemokraterna leder regeringen i Sverige under en ganska stor del av 1900-talet. Under perioden från Andra världskriget fram till 1900-talets slut dominerar Socialdemokraterna svensk politik. Som regeringsparti tar de under den här perioden initiativ till att ändra många saker i samhället – de genomför reformer. Pensionerna höjs och man inför flera nya bidrag: sjukersättning, föräldraledighet och barnbidrag. De här reformerna gäller alla, inte bara de fattigaste: man strävar efter allmän välfärd.

Nu tycker Liberalerna att det har gått för långt. Visst, det där med allmän rösträtt, det var viktigt. Men allmän välfärd, det är att ge staten en för stor roll, tycker de. Så numera samarbetar Liberalerna oftare med högerpartiet, Moderaterna. Under slutet av 1900-talet förändras Sverige.

Färre arbetar inom industrin – fler jobbar istället med tjänster. Och med färre arbetare, blir det färre som vill rösta på arbetarpartiet Socialdemokraterna. Idag är Socialdemokraterna fortfarande ett stort – men inte lika dominerande – parti i svensk politik. Partiet har fortfarande starka kopplingar till fackföreningsrörelsen. De går oftast till val på frågor som rör solidaritet, trygghet och rättvisa.

Jämfört med partierna längre till höger, är Socialdemokraterna i större utsträckning för en stor offentlig sektor och högre skatter. Men jämfört med partier längre till vänster är Socialdemokraterna mer positiva till marknadsekonomi och företagande. Genom åren har Socialdemokraterna bildat regering med stöd från många olika partier, både dem längre till höger och dem till vänster. Under de senaste åtta åren har man lett Sveriges regering. På hösten 2021 utsåg Socialdemokraterna en ny partiledare, Magdalena Andersson.

I november 2021 blev hon vald till statsminister. Hon är den första kvinnan som någonsin haft den posten i Sverige.