Liberalerna

Det är sent 1800-tal. Sverige är en demokrati, men alla får inte vara med och bestämma. De som får rösta är män som äger mark eller har mycket pengar. Och ju mer man äger, desto fler röster har man. De här människorna vill ändra på det.

De är liberaler. De tycker att fler ska få rösta. De vill också minska kungens och kyrkans makt. År 1902 bildar de Frisinnade landsföreningen och kräver att alla ska få rösta – män och kvinnor, rika och fattiga. De vill också att alla som röstar har en röst som inte är mer eller mindre värd än någon annans. De samarbetar med Socialdemokraterna, och tillsammans lyckas de, 1919, driva igenom allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor.

Nu har partiet under lång tid drivit en fråga som de lyckats få igenom, så vad händer nu? Det blir bråkigt. Några liberaler tycker att Sverige ska förbjuda alkohol, och de som motsätter sig förbudet bildar ett eget parti. Plötsligt finns det två liberala partier. Men allt färre röstar på de två partierna, så de bestämmer sig för att samarbeta.

1934 bildar de tillsammans Folkpartiet. Under Andra världskriget har Sverige en regering som består av flera partier i riksdagen – en samlingsregering. Folkpartiet ingår i den, trots att de tycker att Sverige ska ta tydligare avstånd från nazisterna i Tyskland. 1944 blir Bertil Ohlin partiledare. Han tycker att staten styr för mycket över ekonomin.

Han vill att tillgång och efterfrågan ska styra priset på varor och tjänster – det kallas marknadsekonomi. Men han vill också att staten ska erbjuda trygghet för människor som till exempel är sjuka eller arbetslösa. Det här kallas socialliberalism. Under 1960- och 70-talen röstar allt färre på Folkpartiet, och de söker samarbete med andra borgerliga partier. I valet 1976 får de borgerliga partierna majoritet i riksdagen.

Folkpartiet ingår i en regering tillsammans med Centerpartiet och Moderaterna. Men de tre partierna bråkar om hur Sverige ska producera energi. Centerpartiet vill avskaffa kärnkraften omedelbart, medan Folkpartiet och Moderaterna tycker att det kan vänta. Det här gör att regeringen splittras efter bara två år. Folkpartiet får då ensamt bilda regering, trots att de bara har drygt 11% av rösterna.

1991 vinner de borgerliga partierna valet, och nu är Moderaterna det största partiet av dem. Tillsammans driver de borgerliga igenom reformer: mer privat ägande, mer konkurrens och färre regleringar. Före valet 2002 väcker Folkpartiet debatt genom att föreslå att invandrare ska göra ett språktest för att kunna bli svenska medborgare. I debatten anklagas partiet för att försöka vinna röster genom att föreslå något de tror att väljarna ska tycka om – ett populistiskt förslag. Inför valet 2006 samlas de borgerliga partierna under namnet Alliansen.

Det går bra, och de vinner valet. 2007 blir Jan Björklund partiledare för Folkpartiet, och han kallar Socialdemokraternas skolpolitik för flummig. Han vill ha högre krav på ordning i skolan, betyg i lägre åldrar och tydligare kunskapskrav. Under Björklunds ledning blir Folkpartiet första parti att motionera om ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen Nato. Under de här åren får Alliansen tillsammans många röster, men Folkpartiet tappar väljare.

2015 byter de namn till Liberalerna. När partiet startades kämpade de för många saker som är självklara idag – men som då betydde stora förändringar: allmän och lika rösträtt, allas rätt till utbildning och en ekonomi som inte är kontrollerad av staten. 2022 heter Liberalernas ledare Johan Pehrson. Han, och partiet, vill till exempel att: skatten på arbete ska sänkas. Elever ska få betyg tidigare, och gå i skolan fler timmar.

Sverige måste göra mer för att bekämpa kriminalitet. Integrationen av invandrare ska förbättras, med hjälp av språkundervisning och krafttag mot hederskulturer. Historiskt har partiet befunnit sig i mitten, och samarbetat med såväl borgerliga partier som Socialdemokraterna. Bara under de senaste fyra åren har man både stöttat och sedan röstat emot den sittande socialdemokratiskt ledda regeringen. Den nyvalde partiledaren Johan Pehrson har nu tydligt sagt att man kommer att stödja en borgerlig regering efter valet 2022.