Demokrati i flera nivåer

Varje dag påverkas du, dina kompisar och din familj av sånt som andra har bestämt. Du påverkas av massor av olika politiska beslut, som har fattats demokratiskt. Det kan gälla skolan, trafiken, idrottshallar, sjukhus, polisen, vad man får för stöd om man blir arbetslös, eller från vilken årskurs du skall få betyg. Men allt det här beslutas inte på samma ställe, eller ens av samma människor. En del beslut fattas nära dig, i din kommun.

Andra gäller ett större område, en region i Sverige. Och en del gäller för hela landet. Demokratin i Sverige är ordnad i tre nivåer: kommun, region (eller län), och stat. Vart fjärde år, är det val i Sverige och om du har fyllt 18 år, senast på valdagen - kan du rösta tre gånger. Du lägger en röst i valet till kommunfullmäktige.

Och så lägger du en röst i valet till regionfullmäktige. Varje region motsvarar ett av Sveriges län. Det tredje valet, är det som du oftast hör talas om: riksdagsvalet. Riksdagsvalet är på nationell nivå, och gäller över hela Sverige. Man kan rösta på olika partier i de tre olika valen.

Du kan också låta bli att rösta alls i något av valen. Men vänta nu - tre olika val, där man kan rösta på olika partier. Hur funkar det här egentligen? En kommun är ju en del av ett län. Och ett län är ju en del av hela staten.

Så vem bestämmer egentligen? Jo, de olika nivåerna har olika ansvarsområden. Kommunen har hand om skolor, förskolor, att sopa och snöröja gatorna, och ta hand om dem som är gamla. Kommunfullmäktige beslutar om sånt som mest spelar roll för folk som bor i den kommunen, och då är det helt onödigt att blanda in regionen eller hela landet. I regionfullmäktige fattar politikerna beslut om sånt som påverkar hela regionen.

Regionens största ansvar är sjukvården och kollektivtrafiken. Sjukhusen och kollektiv- trafiken tar ju hand om folk från ett ganska stort område, som ofta täcker flera kommuner, så är det bra om de frågorna hanteras på regional nivå. I riksdagen fattas beslut som rör hela landet. Här stiftas lagarna, och härifrån styrs försvaret, polisen, liksom järnvägen, flygtrafiken och de större bilvägarna. Det är också den statliga nivån som bestämmer vilken läroplan som skall gälla i skolan och från vilken årskurs eleverna skall få betyg.

Komplicerat? Ja, kanske. Men tänk vad opraktiskt, om riksdagen skulle hantera gatusopningen på varenda gata i varenda stad i hela landet. Eller om varje kommun skulle skulle ta ansvar för sin del av landets försvar. När den här uppdelningen fungerar som bäst, hanteras varje fråga av dem som är bäst på att sköta den, och så nära dem som är berörda av den som möjligt.

Men ibland blir det konflikt: Ta skolan till exempel. Den styrdes tidigare nästan helt på den statliga nivån, men idag sköter kommunerna det mesta. Det här är en fråga där politikerna tycker olika, och som du kan höra i politiska debatter ibland. Eller ta miljön: Hur vi hanterar sopor och avlopp är en kommunal fråga, men miljön påverkar hela regionen, och hela landet. Faktum är att miljön är ännu större – det är en internationell fråga.

Rätt mycket av miljöpolitiken styrs därför på EU-nivå. Och på EU-nivån får vi också rösta. Valet till Europaparlamentet är inte samtidigt som de andra tre valen. Men det är minst lika viktigt. Rätt många av alla de nya lagar som Riksdagen beslutar om, kommer nämligen från EU från början.

Så, vi har tre nivåer av demokrati inom Sverige, och fyra, om vi räknar med EU. Sen kanske ni har ett elevråd på din skola också. Då blir det fem nivåer.