Från idé till lag

Det här är ett bageri, och där bakar de bröd. Och här är ett tryckeri, där trycker de tidningar. Och här är Riksdagen, där de… stiftar lagar..? Hur går det till egentligen? Ja, hur går det egentligen till, att skapa en ny lag?

Jo, allt börjar med en idé. Kanske vill någon införa ett förbud mot att... pilla med telefonen samtidigt som man kör bil? Eller: ändra i skollagen så att eleverna ska få betyg tidigare. Eller ta bort betygen helt?

Det kan antingen vara Regeringen, eller en ledamot i Riksdagen, som presenterar ett förslag till en ny lag. Ett förslag som kommer från regeringen kallas för proposition. Vadå? En preposition - var? Äähh. En pro-position.

Ett förslag från regeringen. Jaha. Men en proposition är inget som regeringen skriver ihop på en eftermiddag. Det tar tid, och många människor är inblandade. Om det är en omfattande lagändring, börjar man med att utse en kommitté av personer, som skall utreda frågan.

Det är ofta jurister och experter från de olika områden som den nya lagen berör. Kommittén får instruktioner från regeringen, i ett kommittédirektiv. Kommittédirektivet beskriver vad de skall utreda, vilka aspekter av det som skall analyseras, och när utredningen skall vara klar. När kommittén har utrett färdigt publicerar de sitt resultat i form av ett betänkande. I betänkandet finns både en noggrann analys av för- och nackdelar, och ett konkret förslag på vad som skall stå i den nya lagen.

Betänkandet skickas till olika myndigheter, fackförbund, intresseorganisationer och andra som har med saken att göra. Man säger att betänkandet går på remiss. De olika organisationerna som tar emot remissen - remissinstanserna - läser och analyserar betänkandet, och skriver sina synpunkter, i form av remissyttranden. Regeringen läser och sammanställer de olika remissyttrandena. Om många av remissinstanserna är väldigt kritiska till förslaget, kan det hända att det åker i papperskorgen.

Annars gör regeringen troligen några förändringar baserat på remissinstansernas synpunkter, och arbetar om sitt utkast till proposition. Nästa steg är lagrådet. Här sitter erfarna domare och jurister, som granskar propositionen, och kollar så att den inte bryter mot några andra lagar, särskilt inte mot grundlagarna. När Regeringen har lyssnat på Lagrådets synpunkter, och kanske finslipat lite till på sin proposition, är de redo att lägga fram den i Riksdagen. I Riksdagens kammare röstar ledamötena.

Om en majoritet av riksdagsledamötena röstar ja till propositionen, är den antagen. De har skapat en alldeles ny lag! Det tar lång tid att skapa en lag. Ett år eller två är inte ovanligt. Men då är den också noggrant analyserad, och många har haft chansen att säga vad de tycker längs vägen.

Nästan alla propositioner godkänns i kammaren. Och det är rätt många, runt 200 varje år. Det är inte bara regeringen som kan föreslå nya lagar. Riksdagsledamötena kan också göra det. Ett förslag som kommer från en riksdagsledamot kallas för motion.

Bara ungefär 30 av de omkring 3000 motioner som skrivs varje år, godkänns i Riksdagen. Alltså godkänns bara en procent av motionerna! Ett exempel på en motion som till slut godkändes i riksdagen 2016, handlade om dans. Före det, behövde restauranger ansöka om tillstånd för att restauranggästerna skulle få dansa. Efter många motioner om den här lite konstiga, gamla lagen, röstade riksdagen till slut Ja till att ge regeringen i uppdrag att utreda att upphäva förbudet mot att dansa utan särskilt danstillstånd på restauranger.