
Vikingatid och isländska sagor

Uppgradera för mer innehåll
Vad hette kärleksgudinnan i den nordiska gudavärlden?
Medeltiden i Norden började senare än i resten av Europa. För här i Norden hade vi Vikingatid fram till 1100-talet. Det var först när Norden blivit kristet som man kan säga att medeltiden började här. Tor och Oden var några av gudarna man trodde på. Att vi känner till så mycket som vi gör vi gör om de nordiska gudarna beror väldigt mycket på en samling dikter: Den poetiska Eddan.
Dikterna berättades först muntligt under flera generationer men skrevs så småningom ner av några författare som vi inte vet så mycket om. Den här sortens ålderdomliga dikter kallas för: kväden. Den poetiska Eddan börjar med en berättelse om hur världen blir till, och vad som händer med gudarna och människorna ända fram till världens undergång: Ragnarök. Den här berättelsen kallas för Valans, eller Völvans spådom. Det är nämligen en spåkvinna, en vala, eller völva som berättar.
I Den poetiska eddan finns också en samling levnadsregler som heter Havamal. Sättet att berätta på i Eddan innehåller tre språkliga klurigheter, eller stilgrepp: Det första stilgreppet är att flera ord i rad börjar med samma ljud. Lite som motsatsen till ett rim. Ett rim slutar ju på samma ljud. Så här kan det låta i den Poetiska Eddan.
Bättre börda bär man ej på vägen än mycket mannavett. Eller Brand brinner av brand, tills han brunnen är, låga tändes av låga. Det här stilgreppet kallas alliteration. Det andra stilgreppet är att man började använda liknelser för vanliga ord. Till exempel kallades skepp för segelhäst.
Och skatt för Fafnersbädd. Fafnersbädd - Det låter konstigt va? Men Fafner var en känd drake. Och drakar brukar ju ligga på skatter. Förstår du?
Man kan också se det som att de här liknelserna är svar på gåtor. Kan du lösa den här gåtan?: Vad är valens väg? Valens väg, det är ju havet förstås. Den här sortens stilgrepp kallas Kenning. Kenningar kunde också vara extra kluriga och innehålla gåtor i två steg.
Freja var kärlekens gudinna Och en gång när hon blivit sviken av sin älskade, grät hon tårar av guld. Därför betydde Frejas ögonbryns regn: guld. Vi tar det steg för steg så blir det mer begripligt. Frejas ögonbryns regn betyder Frejas tårar Och Frejas tårar var av…Guld! Den tredje sortens stilgrepp som används i den poetiska Eddan, är att en eller flera rader i en dikt, upprepas gång på gång mellan verserna.
Som en refräng i en sång. Verserna i den poetiska eddan kallas ju för kväden och refrängerna om-famnar verserna. Därför kallas de för ,. "omkväden". Det är för att "Om" är ett nordiskt ord som betyder runt. De isländska sagorna utspelar sig på Island på 900-talet - 1200-talet.
De är släktsagor och väldigt våldsamma. Släkter hämnas på andra släkter. De strider och mördar. Hedern är viktig. Njals saga är den längsta och mest kända av de Isländska sagorna.
Njal är en klok man som försöker hjälpa Gunnar. Gunnar är stark och god men hamnar i trubbel på grund av sin vackra men onda fru Hallgerd. Det som är typiskt för de isländska sagorna är att det som händer är väldigt spännande eller våldsamt. Många dör på hemska sätt. Trots det, kommenterar de som är med om händelsen - den väldigt kort som om det inte var något speciellt.
Det här kallas underdrifter. Var Gunnar hemma? Det vet jag inte, men hans spjutyxa var det.