Svensk språkhistoria: Från vikingatid till nutid

Yes! Vi vann! SM! Grattis till segern! Kan vi åka vidare i språkhistorien nu?

Vill du veta hur språket såg ut på vikingatiden? På runstenarna kan vi se hur man skrev på den tiden. De här tecknen, som liknar bokstäver är runor. De skrevs ofta så här, i en slinga som såg ut som en orm. Runstenarna berättar små korta historier.

Faktiskt med ungefär lika många tecken som vi idag använder på twitter. Många av våra gamla ord kommer från Runstenssvenskan. Ord för vardagliga men viktiga saker som vi hade redan då, som släkt, väder och mat. Till exempel orden: moder, fader, hus, sten, sol, yxa. Vi har ärvt de här orden av våra förfäder.

De är arvord. Runor hade använts i norra Europa sedan 100-talet. Och det här är Runalfabetet, eller Runraden. Runraden kallas Futhark efter hur de första tecknen på raden låter. På vikingatiden i Norden blev runorna färre.

Bara sexton. Men det räckte, för många runor kunde nu betyda flera olika ljud. För ungefär 900 år sedan tog vikingatiden slut och medeltiden kom till Sverige. Det var då vi slutade tro på Oden och Tor. Sverige blev ett kristet land.

I kyrkan pratade prästen latin... Pax vobiscum! Så kyrkobesökarna förstod nog inte så mycket. Med kristendomen kom inte bara obegripliga präster utan också det latinska alfabetet. Alltså det alfabet som vi använder idag.

På grund av den kristna kyrkan fick vi inte bara många ord på latin utan även från grekiskan: kyrka, kors, munk. Ord som vi på det här sättet tar från andra språk och gör till våra egna, kallar vi lånord. Konstigt egentligen, för vi lämnar ju aldrig tillbaka dem… Under medeltiden flyttade många tyska köpmän och hantverkare till Sverige. Och från dem lånade vi många ord som hade med deras värld att göra: skomakare, snickare, skåp, tröja. Vi fick också det här ordet.

Fönster Från tyskans "Venster". Men visst hade vi väl redan ett ord för det? Jo: Vindöga Och medan vi ersatte det med ett nytt ord lånade Engelsmännen in det nordiska ordet och förvandlade det till sitt window. På 1600- och 1700-talet var Frankrike det land som påverkade oss mest. Kunde man ingen franska var man hopplöst ute.

På kungliga slottet i Stockholm pratades det förstås franska och vårt språk fylldes på igen: paraply, balett, applåd, fåtölj... kalsong Under de senaste århundraden är det engelskan som påverkat oss mest. Under 1800-talet kom den industriella revolutionen till Sverige från England. Därför fick vi många lånord som handlade om affärer, arbetsliv och politik: jobb, bojkott, strejk, konservativ, intervju, reporter. Från 1900-talet och fram till idag har vi lånat många ord från USA.

Speciellt ord som rör nöjen, mat, teknik och sport. Pop, Hip hop, Hamburgare, popcorn, Smartphone, selfie, airbag, modem, Internet, skateboard, surfa. De senaste åren har vi också fått engelska lånord från spelvärlden. Till exempel LAN, en förkortning för Local Area Network. Vi har gjort det svenskt genom att säga att vi Och för de som spelar mycket är det omöjligt att klara sig utan orden Levla, spawna.

När det kommer nya ord i vårt språk så kallas de Nyord Det kan vara lånord från engelskan eller från våra svenskars språk. Till exempel Jalla! Men det kan också vara helt nya ord som fyller ett nytt behov eftersom samhället förändrar sig. Som Hen. Vårt språk växer och förändrar sig hela tiden.

Coolt! Men kan jag få spela ifred nu?