De nordiska språken

Tommy, har du fått besök av dina kusiner? Japp: Det här är en norsk. Han säger rolig när han menar stillsam. Och det här är en dansk. Han säger också rolig när han menar stillsam. ...tror jag, för jag förstår inte vad han säger, han liksom bara gurglar sig när han pratar.

Och båda har fel. Rolig betyder ju rolig. Som jag. Tycker du ja, Tommy. De nordiska språken skiljer sig åt en hel del, även om vi i Sverige kan förstå mycket av det norrmännen och danskarna säger.

Men förr pratade vi faktiskt samma språk. Svenska, norska och danska har samma ursprung. De är indoeuropeiska språk, precis som engelskan och tyskan. Från 150-talet finns det bevis för att vi pratade samma språk i Norden: Urnordiska- eller nordgermanska. Ja, ingen vet förstås hur urnordiskan lät, men man kan läsa den på de tidigaste runstenarna.

Från 600-talet utvecklades urnordiskan väldigt snabbt. Under 800-talet - när vikingatiden började - blev det mer olikt de andra indoeuropeiska språken. I ord som började med ett W framför O eller U försvann W i de nordiska språken. Men i de språk som senare blev engelska och tyska finns W:t kvar. Och likadant var det med många ord som började med ett J-ljud.

När vikingatiden började hade urnordiskan därför blivit ett nytt språk: Fornnordiska. Fornnordiskan kan delas in i flera språk: De västnordiska språken, som senare blev isländska, färöiska och norska. De östnordiska språken, som blev danska och svenska. Och Forngutniska som senare blev till en dialekt på Gotland. Men fortfarande var språken väldigt lika.

Nordborna själva kallade det egna språket för danskt mål eller dansk tunga. Aaaaah. De nordiska språken fortsatte att utvecklas. 1380-1814 styrdes Danmark och Norge tillsammans som ett land - en union. Till unionen hörde också Island, Grönland och Färöarna som lydde under Norge.

Skriftspråket i Danmark och Norge var likadant. Så språken utvecklades tillsammans och fick många likheter. Till exempel bokstäverna för ö och ä. Ö Ø Ø Ä Æ Æ 1814 blev Norge fritt från unionen. Då ville norrmännen slippa det språk som byggde på danskan. Istället ville de ha ett skriftspråk byggt på norska ord och dialekter.

1885 beslutade därför Stortinget i Norge att införa ett språk till. Ett officiellt skriftspråk bredvid det gamla språket. Lyssna på de här två meningarna: Jeg kommer fra Norge Eg kjem frå Noreg Båda är norska. Men den första meningen är på det äldre språket: Bokmål Den andra meningen är på det nya språket: Nynorska Svenska är det största språket av de nordiska språken idag. Svenska talas av ungefär 10 miljoner människor i Sverige och i Finland.

Norska talas av 5 miljoner människor. En speciell sak med norskan är att man nästan aldrig använder bokstäverna c,q,w,x och z. Danska talas av cirka 6 miljoner människor i Danmark, norra Tyskland och på Grönland. Danskarna har ett alldeles eget sätt att räkna. Gissa vad det här betyder: Femoghalvfjerds Det betyder 75.

Isländska och färöiska påminner om varandra och liknar fornnordiskan. Isländska talas av 320 000 personer och färöiska av 75 000. Men Finland då? Finland ligger ju också i Norden. Är inte finska ett nordiskt språk. Nej, när man talar om Nordiska språk är det bara de språk som växte fram ur Urnordiskan som man talar om.

Finskan hör till en annan språkgrupp och har en helt egen historia. Den ska du få höra en annan gång.