Substantiv: Numerus

Selma skall äntligen städa sitt rum. Det finns rätt många saker som ligger där de inte borde. Ett udda par strumpor. Två nästan nya fotbollar. En hel massa böcker.

Ett par för små skor. En påse äpplen. Några viktiga papper. Två trasiga smartphones. Medan Selma städar färdigt skall vi titta lite närmare på de här orden.

Det första du kanske lägger märke till är att det finns flera av varje sak. Orden står i plural. Vi skriver ut dem som ental också, alltså i singular: En strumpa - flera strumpor En fotboll - Flera fotbollar En bok - flera böcker En sko - flera skor Ett äpple - flera äpplen Ett papper - Flera papper En smartphone - Flera smartphones I svenska språket bildar vi plural genom att lägga till en ändelse på slutet av substantivet. Och i några fall förändras ordet lite mer än bara ändelsen. Och en del ord får ingen ändelse alls.

Hur vet man när det skall vara vilken ändelse då? Finns det något mönster för det här? Njao. Det finns några regler. Men inga som är helt vattentäta.

Vi kan sortera in substantiven i sex grupper efter hur de bildar plural. Eller sju grupper blir det faktiskt. Vill du prata tjusigt grammatikspråk kan du kalla de här grupperna för deklinationer. Den första gruppen, eller första deklinationen, är de substantiv som bildar plural med ändelsen O-R. Här kommer några substantiv ur den första gruppen: En strumpa - flera strumpor En pappa - flera pappor En pizza - flera pizzor En känsla - flera känslor En ros - flera rosor Här i den första gruppen, hittar du mest ord i n-genus, som slutar på a.

I nästa grupp finns de substantiv som bildar plural med ändelsen A-R. Så här låter de: En fotboll - flera fotbollar En båt - flera båtar En potatis - flera potatisar En pojke - flera pojkar En sjö - flera sjöar Här finns mest ord i n-genus som slutar på konsonant eller på E. Och så några andra ord. Den tredje gruppen består av de substantiv som bildar plural med ändelsen E-R. En bok - flera böcker En sport - flera sporter En dator - flera datorer En tand - flera tänder Ett kafé - flera kaféer Här hittar vi många n-genus-ord som slutar på konsonant.

Och så några t-genus-ord som slutar på betonad vokal. Vi går vidare: i den fjärde gruppen finns substantiv som bara får ett R som ändelse i plural. En sko - flera skor En tå - flera tår En bakelse - flera bakelser En hustru - flera hustrur En aktie - flera aktier Även här finns nästan bara ord i n-genus men här slutar de på vokal. Så här långt har vi nästan bara hittat ord i n-genus. Vart har alla ord i t-genus tagit vägen?

Jo, en hel del hittar du i den femte gruppen, den som får plural med ändelsen -N. Ett äpple - flera äpplen Ett möte - flera möten Ett bränsle - flera bränslen Ett bi - flera bin Ett öra - flera öron Det här är t-genus-orden som slutar på obetonad vokal. T-genus-ord som slutar på konsonant hittar du mest i den den sjätte gruppen och de får inte någon ändelse alls: Ett papper - flera papper Ett lejon - flera lejon Ett ägg - flera ägg Ett mikroskop - flera mikroskop En musiker - flera musiker Där har du substantivens sex grupper - deklinationer. Får nu alla substantiv plats i de här sex grupperna? Nej.

När vi lånar ord från andra språk passar de inte alltid in i någon av grupperna. Ibland använder vi till exempel engelskt plural. En smartphone, flera smartphones En dumpling, flera dumplings Eller latin: Ett faktum - flera fakta Ett visum - flera visa Ibland hittar du ord som vi har lånat i sin pluralform, men använder det som singular i svenskan: En keps, flera kepsar. En gnocchi, flera... gnocchisar?

En muffins - flera... öh, muffins... ar? Där har du dem, sju grupper du kan sortera sina substantiv i. Och titta! Det ser ut som som Selma har städat bland alla substantiven i sitt rum också.