Tempus för att berätta om dåtid

När du pratar om vad som händer här och nu är presens ett bra tempus. Men ofta vill du berätta om något som har hänt och vill markera att det här som hänt utspelade sig i dåtid. Så här kan det låta i till exempel en berättelse eller en labbrapport. Michael klev av tåget och kände att det här skulle bli en bra dag. Solen värmde redan trots att det var tidigt på morgonen.

Vi blandade sand och vatten och hällde blandningen genom filtret. Därefter lät vi blandningen stå en stund utan att vi rörde den. Alla de här verben står i dåtid, i tempuset preteritum. För att testa om ett verb står i preteritum, testa att sätta “igår” framför det. Igår blandade vi Igår hällde vi Igår lät vi det stå Igår rörde vi den inte Preteritum är tempuset du använder när du återberättar något som hänt i det förflutna.

Vi ritar en tidsaxel så blir det tydligare. Preteritum är ditt förflutna, men det är berättelsens nutid. Här händer de saker som för handlingen framåt. Nu ska vi göra det lite mer avancerat. Lyssna!

Vi hade redan förberett en tratt med filterpapper som vi hade spänt fast över en behållare. Jämför tempus i den här sista meningen med den första delen av texten. Hade förberett Hade spänt Hur förhåller sig de här händelserna till varandra i tiden? Jo, den sista meningen berättar om vad som är dåtid inne i berättelsen. Vi befinner oss i preteritum och tittar ännu längre tillbaka i det förflutna.

Det här tempuset kallas pluskvamperfekt. Du känner igen det på hjälpverbet hade. Så. Nu har vi preteritum som är tempuset berättelsen utspelar sig i. Och vi har pluskvamperfekt som berättar om det förflutna inne i berättelsen. Är du med så här långt?

Här kommer ett tempus till. Kan du gissa vilket? Jo, nu ska vi prata om framtiden inne i berättelsen. Nu skulle vattnet bli så rent att vi skulle kunna dricka det. Det här är dåtidens framtid.

Tempuset heter futurum preteritum. Det är lite som att titta på en sciencefictionfilm från 1999 – framtiden så som den såg ut i dåtiden. Nu undrar du förstås hur det gick för Michael. Jo, det här hände när han hade klivit av tåget. Michael kände att det här skulle bli en bra dag.

Solen värmde redan trots att det var tidigt på morgonen. Han hade glömt sitt busskort, och promenerade därför upp längs Storgatan. Som tur var hade han valt sina skönaste skor. Snart skulle han besöka sitt favoritmuseum, och han skulle äntligen få träffa Lina igen. Pausa filmen och se om du kan plocka ut vilka delar av texten som beskriver berättelsens nutid (preteritum), berättelsens förflutna (pluskvamperfekt) och berättelsens framtid (futurum preteritum).

Här har du dem: Preteritum. Pluskvamperfekt. Futurum preteritum. När eleverna hade sett färdigt filmen om dåtid, skrev de sina egna berättelser. Eleverna hade förberett sig väl och snart skulle alla kunna visa en text med exempel på tre olika tempus.