Satsdelar: Objekt och predikativ

Är det för läskigt? Det hade blivit mörkt... Boken Maria läser består av meningar, Och meningarna är uppbyggda av satser. Här är en sats: Maria läser spökhistorier. För att ta reda på hur en sats är uppbyggd, kan man dela upp den i satsdelar, och titta på :hur de fungerar.

De viktigaste delarna är: delen som berättar vad som händer - predikatet - och vem eller vad händelsen handlar om - subjektet. I den här satsen är Maria subjekt. Hon är den som det handlar om, och som gör det som beskrivs i predikatet. Predikatet innehåller alltid minst ett verb, och beskriver det som händer. Här är det: Läser Men… vad är det här för satsdel?

Spökhistorier Den sak, eller person, som subjektet gör något med, kallas för objekt. I den här satsen är det något som Maria läser, den sak som blir läst. Så, vad läser Maria? Spökhistorier. Det här är alltså satsens objekt.

Vanligtvis är ett objekt det som subjektet gör något mot, eller med. Vi tittar på några fler satser med objekt Maria läser spökhistorier. Maria läser en bok. Booh! Maria skrämmer Lingo.

Alla de här satserna har samma subjekt, men olika objekt. För att hitta objektet i en mening kan du fråga: Vad, eller vem, är det som... ...subjekt, predikat Vi provar: Vad är det som Maria läser? Spökhistorier. Det verkar ju fungera. Vi provar med en annan mening.

Vem är det som Maria skrämmer? Lingo! Objekt. Vissa verb behöver alltid ett objekt. skrämmer Skrämmer är ett sånt verb.

Man skrämmer alltid någon. Någon är då objektet. Andra verb behöver inte ha ett objekt, men kan ha det. Maria läser. Maria läser en bok.

Så funkar de flesta verben. Men några verb behöver två objekt. Maria ger Lingo boken Det är ofta verb som handlar om att man ger någon något, eller gör något för någon. Då kallas mottagaren, den man ger något till, För indirekt objekt, och det man ger kallas direkt objekt. Lingo ger Maria boken Vad händer här då?

Lingo blir rädd ...men vänta nu. rädd Är det ett objekt? Objekt är ju något som subjektet gör något med. Så är det inte här. Nä.

Titta på de här orden: är, blir, kallas, heter De är predikat som behöver fyllas ut med något, en annan satsdel. Ett predikativ, eller predikatsfyllnad. Ett predikativ beskriver någon, säger vad hen är eller blir, eller vad någon heter. Här är några fler meningar med predikativ. Hunden är en stor, långhårig afghanhund med mjuka tassar.

Hunden kallas Diva Rymdvarelsen heter Lingo. Så objekt och predikativ kan vara ganska lika, men de har olika funktion i en sats. Objekt är den eller det som subjektet gör något mot, eller med. Medan predikativ säger något om subjektet eller objektet Rummet var mörkt Ett predikativ. De hörde steg.

Objekt...