Har du någonsin funderat på vad äppelkaka är gjort av egentligen? Äpplen, smör, havregryn, mjöl, socker, sirap, bakpulver...

Men vad är bakpulver gjort av? Det är pulver som gör att kakan jäser och blir större, men vad är pulvret gjort av då?

Om du läser på ingredienser står det bikarbonat och lite annat. Så vad är bikarbonat gjort av? Pyttesmå legobitar?

Atomer

Vi är inte de första som har frågat oss vad allting egentligen är gjort av. Redan för 2500 år sedan, i det gamla Grekland, fanns det folk som hade tid att fundera på det här. De pratade om vad som händer, om de delar upp något i mindre och mindre delar.

Då måste de ju till slut komma fram till delar som är så små, att det inte längre går att dela dem mer. De här minsta delarna fick namnet odelbara, eller på grekiska: atomos.

Ordet atom som vi använder idag, betyder alltså odelbar.

Men det där med att allt skulle bestå av pyttesmå atomer, var inte någon idé som blev särskilt populär.

De fyra element

Aristoteles tänkte istället att det fanns fyra sorters material som allt var gjort av; fyra element: jord, luft, eld och vatten. Den här idén med fyra element hade folk trott på sedan länge, och liknande idéer fanns i många andra tidiga civilisationer.

Och den uppfattningen fortsatte att dominera, rätt länge... ända fram till upplysningstiden, på 1700-talet, när den naturvetenskapliga forskningen kom igång på allvar.

I början var det väl mest guld de försökte framställa, de första kemisterna — alkemisterna. Något guld lyckades de aldrig skapa, men de upptäckte mycket annat intressant.

Det var en som försöker skapa guld av urin. Han hette Henning Brand. Han förvandlade inte urin till guld. Istället upptäckte han i 1667 ämnet fosfor. Ganska snart förstod vetenskapsmännen under den här tiden att fosfor, och flera andra ämnen, inte var vilka material som helst.

Det här var de grundläggande ämnena som inte kunde delas upp i sina beståndsdelar — de var grundämnen.

Grundämnen

Forskarna lärde sig av varandra, och upptäckte det ena grundämnet efter det andra under 1800-talet. Listan med grundämnen blev allt längre. Idag känner vi till över hundra grundämnen. Drygt åttio av dem förekommer naturligt, utanför laboratorierna.

Det vanligaste grundämnet i universum, och det lättaste, är väte. Det vanligaste grundämnet på i jordskorpan är syre.

Har du en syreatom, och sätter ihop den med två väteatomer får du en — vattenmolekyl! Har du många såna molekyler har du till slut en liten sjö.

Och om du istället sätter ihop en atom vardera av grundämnena natrium, väte och kol, och tre syreatomer — då har du just bikarbonat, som finns i bakpulver!

Men värme då, är inte det också en ingrediens i äppelkaka? Vilket grundämne är det?

Nej, värme är inte materia. Det är energi. Atomer och molekyler är materia. Doft är materia. Doft är partiklar som rör sig i luften. Man kan väga och mäta doftmolekylerna.

Luften är också materia. Mest syre och kväve. Men ljus är inte materia. Materia är sånt som du kan tappa på foten.

Som en äppelkaka!

Sammanfattning

Allting är gjort av atomer, som betyder odelbar. De är grundämnen som inte kan delas upp i sina beståndsdelar.
Atomer kan sättas ihop för att bygga molekyler, som vatten och bikabonat.
Atomer och molekyler är materia, som doftpartiklar och luften.

Матерія